Den kristna etiken behövs i politiken

De senaste två tusen åren har det kristna budskapet påverkat livet för miljontals människor. Den kristna idétraditionen har visat sig bestående över tid och kulturers skiften. Grundtankarna har påverkat det demokratiska arbetet och människosynen, med betoningen på var och ens lika och unika värde, har vunnit terräng.

För oss som är kristna och engagerade i politiken är det naturligt att vi bär med oss dessa värdefulla principer även i det politiska arbetet. Som kristdemokrat är jag stolt att vi i vårt parti hänvisar till den kristna etiken, men vill samtidigt betona att just Kristdemokraterna inte har ensamrätt på kristen etik. Partiet är inte konfessionellt, vilket innebär att en väljare inte själv behöver vara kristen för att ansluta sig eller rösta. Det finns en uppgift för kyrkan och en annan uppgift för de politiska partierna. Att hålla skillnad mellan dessa områden är angeläget.

Jag har engagerat mig politiskt för att kunna vara med och påverka samhället. Visionen om att göra världen bättre är en drivkraft för många av oss förtroendevalda. Vi vill ta ansvar och göra livet bättre för våra medmänniskor. För mig, som kristen, är det då naturligt att jag hämtar inspiration och stöd i den kristna etiken.

Ibland får man intrycket att en del anser att man ska tona ned sin egen tro då man blir förtroendevald. Men jag är den jag är och mina inre övertygelser tar jag med mig i mitt politiska arbete. Samtidigt innebär det inte att man för den skull blir "predikant" i politiken. Det blir ofta samtal kring den kristna aspekten eftersom jag valt att tillhöra ett parti som redan i sitt namn lyfter fram vikten av den kristna etiken, men det finns kristna politiker också i andra partier.

Den kristna etiken har en viktig roll att fylla i politiken. Särskilt då nya politiska partier etableras som baserar sin politik på att olika människor har olika värden. Det blåser kyliga vindar i politiken och så gott som dagligen hör man tal om spänningar mellan olika folkgrupper.

I Sverige har vi stått för solidaritet och gemenskap. Vi har välkomnat invandrare och ställt upp för flyktingar. Den kristna grundtanken har tagit sig uttryck i att vi har ställt upp för den som flytt för sitt liv. Det har varit självklart att vi stöttat den som haft det svårt och inte klarat sig själv. Nu börjar jag höra andra röster där man menar att var och en får sköta sig själv och egoismen börjar få rotfäste alltmer.

För mig är det en viktig uppgift att stå för solidaritet. Ingen ska behöva gå utan mat. Ingen ska sakna tak över huvudet. Den som inte kan leva kvar i sitt hemland ska kunna få en ny start i Sverige. Den som är sjuk och inte kan försörja sig måste få stöd av oss andra. Den som är ensam ska hälsas välkommen in i en gemenskap.

Tyvärr känner jag att många av de värden som vi byggt samhället på håller på att ändras. Ett tyg kan se fantastiskt ut. Det byggs upp genom en varp. Trådarna som vävs in i den blir en helhet, men varpen håller ihop vävstycket. Om varpen inte finns faller trådarna isär och blir ingenting som är gemensamt och hållbart. Så är det med ett samhälle som saknar en moralisk ryggrad. Inom oss finns en etisk kompass. Beroende på hur vi när den så pekar den i olika riktningar. Jag kommer, som politiker, att verka för att den kristna etiken får stort utrymme och jag önskar att det också ska vara så i andra partier, oavsett deras namn.

I Västra Götalandsregionen, där en femtedel av svenskarna bor, ska det bli omval till regionfullmäktige. Vi som kandiderar till uppdrag baserar våra visioner på olika ideologier. För mig är den kristna etiken en viktig utgångspunkt och med den ansatsen tar jag mig på nytt an en valrörelse.