Ekumenisk eftergift bakom ny dopsyn?

Är detta den egentliga orsaken till behov av förändrad medlemssyn/dopsyn inom pingströrelsen?

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Samtalen kring ändrad medlemssyn/dopsyn i ledande pingstförsamlingar kan ses i ljuset av den så kallade Charta Oecumenica. Ett dokument för organiserat ekumeniskt samarbete mellan kyrkor i Europa som lades fram i Strasbourg i april 2001.

Där drogs riktlinjer fram för ekumeniskt samarbete mellan kyrkor i Europa. Denna ekumeniska process har pågått sedan slutet av 1980-talet ungefär samtidigt med framväxten av den Europeiska Unionens övriga enhetssträvanden. Parallellt verkar det pågå en toppstyrd strävan mot dels en synlig organiserad ekumenisk enhet, dels mot en EU-statsbildning.

Charta Oecumenica sägs vara formad ”för att främja en ekumenisk kultur av dialog och samarbete på alla nivåer av kyrko­livet, och för att ange bindande normer för detta” (SKR skriftserie nr 1, sid 12 2001).

Sveriges kristna råd (SKR) där pingstsamfundet är medlem har antagit detta dokument och rekommenderar därmed sina medlemskyrkor att ”omsätta den var och en i sitt eget sammanhang”.

Ett exempel på bindande norm är följande om dopet. ”Vi förbinder oss att,…, verka för Jesu Kristi kyrkas synliga enhet i en enda tro, som tar sig uttryck i att vi ömsesidigt erkänner varandras dop och lever i eukaristisk gemenskap och även i gemensamt vittnesbörd och gemensam tjänst”. (SKR skrift­serie nr 1 sid 14, min kursivering).

Kan det vara så att det är dessa ekumeniska påtryckningar, att erkänna varandras dop, som är den egentliga orsaken till behov av förändrad medlemssyn/dopsyn inom pingströrelsen? Hänsynstaganden till spädbarnsdöptas önskemål om att tillhöra en troende­döparförsamling utan att behöva döpa sig spelar kanske en underordnad betydelse men används som förevändning för en ekumenisk anpassning till Charta Oecumenica?

Att Nya testamentet före­språkar troendedopet är uppenbart och att försöka frikoppla dop och församlingssyn går helt enkelt inte ihop. Det blir bara förvirrande. Hur kommer det sig annars att församlingen av Jesustroende lärjungar enligt Apostlagärningarna 2:41–42 ökade med omkring 3 000 personer på pingstdagen i Jerusalem?  Svaret är ju att de som kom till tro i samband med Petrus pingstpredikan självvalt lät döpa sig för att visa att de nu tillhörde Herren Jesus Kristus.

Den på vissa håll föreslagna ändringen av dop/medlemssyn betyder i praktiken ett likställande av troendedop och spädbarnsbegjutning.

En sådan praxis innebär att det i tidens längd lätt skapas en förvirring och otydlighet kring dopet som tar bort frimodigheten kring förkunnelsen om troendedopet vilket leder till färre bibliska dop. I en församling av spädbarnsdöpta och troende­döpta innebär det också att spänningar och konflikter byggs in. Går det till exempel att lägga fram dopväckelse som böne­ämne i en sådan församling?

Det mest radikala borde vara att hålla fast vid den bibliska dopsanningen som våra förfäder fått lida så mycket förföljelse och förakt för och fortsätta förkunna det eviga evangeliet om Jesus Kristus till dess han kommer tillbaks. Att lyda Herren Jesu Kristi missions- och dopbefallning måste få väga tyngre än ekumeniska eftergifter för att få vara med i de kyrkopolitiska finrummen.

Mats Olofsson

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Nyheter
Foto: Josefin Lilja
Premium
Foto: Natanael Johansson
TORPKONFERENSEN
Premium