Debatt

En sund bibelkritik

Avgörande för hur vi bör tolka en bibeltext är hur Jesus själv använder texterna, skriver teologistuderanden Jimmy Heawenson.

De senaste månaderna har det diskuterats flitigt, både på pastorsexpeditioner, i hemgrupper och inom bloggsfären kring bibelsynen.

Det har ofta framställts som en polemik mellan en liberal och en evangelikal bibelsyn. I denna debatt har det även utryckts en oro över att landets teologiska utbildningar inte levererar klassiska evangelikala övertygelser till våra blivande pastorer. Det kan märkas tydligt på nätdiskussionerna att det råder en klyfta mellan de yrkesmässiga teologerna och läsarna i vilken åsikt man har. Personligen känner jag mig någonstans mitt emellan dessa. Jag är en teologistuderande, på en av de i debatten nämnda utbildningarna, Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT).

Varför skulle det då vara viktigt huruvida Jona bok är en historisk skildring, eller huruvida Jesaja hade en eller tre författare? Båda sidor i den här debatten är egentligen överens om att Bibeln är inspirerad av Den Helige Ande. Sedan skiljer det sig i vad detta skulle kunna innebära för tolkningen av texternas tillkomst, och även för dess korrekta bruk i dag. Vad innebär det att Skriften är "utandad" av Gud men nedtecknad av människor?

Om en bok i Bibeln är skriven med ett specifikt syfte, och detta syfte sedan inte var att det skulle läsas som en faktabok, utan snarare som ett gudomligt inspirerat stycke poesi, påverkar det givetvis hur vi bör förhålla oss till det som är av historisk art i denna bok. Flera räknar Jona bok till den litterära kategorin poesi (inte i bemärkelsen att det skulle vara påhittat, utan snarare vad gäller syfte och funktion). Kvarstår gör dock det faktum att Jesus hänvisar till händelserna och människorna som historiska personer som var med om en verklig omvändelse i staden Nineve (Luk 11:32).

Bibelkritiken är inte i sig något ont, den är god om den utförs inom sunda ramar. Det är väldigt skönt att som student våga få ställa även knepiga frågor till texterna vi läser. Det vi dock inte får glömma bort är varifrån många av de tankar som vi stöter på inom bibelkritiken faktiskt kommer. Det finns en anledning till varför man väljer att datera vissa av Nya Testamentets böcker sent (det mesta som kan antyda förkunskaper kring templets förstörelse år 70 antas vara skrivet i efterhand, då profetia inte är en vedertagen vetenskaplig förklaring) Bibelkritiken blir dock till något skadligt just när den försöker tona ner miraklerna och det övernaturliga i Bibelns budskap. Det är sunt att kunna ta upp frågor om bibelsyn och textkritik och diskutera dem. Vi bör dock tänka igenom vad som driver oss i våra ställningstaganden. Det får inte vara en önskan att bättre passa in i en akademisk värld där mirakler och profetior inte är accepterade förklaringar till en texts innehåll eller uppkomst.

Det finns en skillnad mellan den tid och kontext vari Gamla Testamentet (GT) skrevs och den tid vi lever i i dag. När det gäller att tolka Bibeln i dag, så kan vi inte bara ändra texternas innebörd utefter hur vår samtid ser ut och fungerar. Det viktiga blir istället hur NT använder GT. Allt når sin uppenbarelses höjdpunkt i Kristus. Det enda avgörande för hur vi bör tolka en bibeltext blir därför vad Jesus själv säger om den, och hur han använder texterna. Om Jesus citerar Daniels bok som en profetia rörande vår framtid, så är det en profetisk text, oavsett om vi i dag tilldelar texten den litterära genren apokalyptik eller inte. (Jesus citerade Daniels ord som profetia i Matt 24:15)

Hela Bibeln måste tolkas genom Kristus. Det är egentligen inte över huvud taget väsentligt för bibeldebatten huruvida Jona boks litterära form är poesi eller historisk skildring, eller om Daniels bok är av genren apokalyptik eller profetia. Vi lever inte i GT, vi lever i NT. Det är därför endast av vikt för debatten hur NT behandlar texten.

Här måste det dock finnas en ödmjukhet inför det faktum att NT inte alltid kommenterar alla delar av GT. Hur gör vi med dessa delar? Hur tolkar vi dem? Detta är frågor som vi behöver lyfta fram och samtala kring.

Att Jesu användning av GT:s texter bör ses som normativa för vår tolkning av GT, är varken fundamentalistiskt eller oakademiskt. Det är en sund och klassisk evangelikal syn på Skriften. En syn som jag som teologistuderande delar fullt ut.

Jimmy Heawenson,

teologistuderande på Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT).

Fler artiklar för dig