Etiska rådet på sluttande plan

Statens medicinsk-etiska råd låter sin analys styras av den för tillfället mest högljudda opinionen, anser Glenn Hægerstam. Han menar att rådet glider på värdegrunden.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har publicerat en rapport med namnet ”Assisterad befruktning – etiska aspekter” (Smer 2013:1). Läsningen av rapporten väcker många frågor och farhågor. I frånvaro av en allmänt accepterad värdegrund blir nämligen etiken otydlig och glidande. Det är till exempel uppenbart att Smer låter etiken underordnas den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Samtidigt låter man sin analys styras av den för tillfället mest högljudda opinionen.

En opinionsanalys. Redan i förordet till rapporten ges en klar indikation om att rådet inte anser etiska värden vara absoluta utan relaterade till ”… den kunskaps- och samhällsutveckling som skett liksom förändringar i normer och värderingar.” I Sammanfattning framgår det att ”Nya tekniker liksom förändrade beteendemönster och värderingar nödvändiggör en fortlöpande uppföljning och revidering av regler och riktlinjer på området.” Likaså görs klart att Smer i sin etiska bedömning tagit stor hänsyn till den rådande opinionen. Man hänvisar till åsikter som kommit fram vid seminarier och enkätundersökningar. Det är således den begränsade del av befolkningen som blivit inbjudna att delta i seminarier och att svara på enkätundersökningar som tillåts påverka Smers analys.

Vetenskap i stället för etik. I ett helt kapitel behandlas barnets rätt att få veta vilka de genetiska föräldrarna är. Däremot berörs bara ytligt frågan om vilken betydelse ett artificiellt föräldraskap kan ha. Inte heller diskuteras hur en uppväxt med två föräldrar av samma kön kan påverka utvecklingen av barnets könsidentitet. Denna brist försvaras med att vetenskapliga studier saknas. Här ser vi hur Smer frångått sin egen definition av etik: ”Etiken har mera med människans inre hållning och hennes samvete att göra ...” (Etiska vägmärken I (2002))

På det sluttande planet. Den värdeglidning vi ser exempel på i denna rapport för tanken till en rörelse utefter ett sluttande plan. I en artikel i tidskriften Signum (2009:9) har jag diskuterat hur värden kan komma att glida utefter ett sådant sluttande plan.

Vid en jämförelse mellan Smers rapporter från 1995 och 2013 kan man se tydliga tecken på en värdeglidning: I en rapport från den 5 april 1995 framgår att rådet vid den tidpunkten ansåg att ”… IVF med både ägg- och spermadonation liksom nu bör vara förbjudet. … ett sådant förfaringssätt skulle upphäva det genetiska sambandet med det blivande föräldraparet.” I årets rapport framskymtar en förändrad syn: ”För barnlösa par med infertilitetsproblematik skulle donation av befruktade ägg kunna vara ett sätt att bli föräldrar …”.

Med ett för Smer karaktäristiskt sätt garderar man sig för vad vetenskapen i framtiden kan komma fram till. Smers etiska analys är således underordnad den naturvetenskapliga utvecklingen.

I sin rapport från 1995 var Smer enigt om att äggdonation till kvinnor efter menopausen bör vara förbjudet. Också i detta avseende har Smer ändrat uppfattning och skrivningen i den senaste rapporten har blivit mera svävande: ”Rådet anser att det är olämpligt att fastställa åldersgränser vid fertilitetsbehandling …” Det definierbara tillståndet menopausen nämns inte längre. När man talar om barnets bästa uttrycker man sig lika svävande: ”… en förälder måste vara tillräckligt ung för att kunna ta ansvar för barnet tills det blivit vuxet.”. Vad som kan anses vara ”tillräckligt ung” lämnas åt det subjektiva omdömet.

1995 tog rådet ett mycket bestämt avstånd till transplantation av hela fortplantningsorgan: ”Alla försök att i befruktningssyfte tillämpa dessa tekniker på människa bör vara förbjudna, anser rådet.” Denna bestämda ståndpunkt har rådet nu lämnat och skriver i stället: ”Rådet anser att det är för tidigt att ge klartecken för att införa livmodertransplantation ….” Också här anar man Rådets gardering med tanken på den eventuella vetenskapliga utvecklingen.

I frånvaro av värdegrund. En anmärkningsvärd brist i rapporten är att den uppenbara risken för en kriminell eller i varje fall omoralisk handel med könsceller, befruktade ägg och fortplantningsorgan inte analyserats. I detta fall hänvisas inte till frånvaro av vetenskapliga studier. Här ser man snarare exempel på konsekvensen av att låta den etiska analysen styras och begränsas av en högljudd opinion.

Glenn Hægerstam, med dr, docent, medlem i Respekts råd och i styrelsen för nordisk förening för katolska läkare

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Ledare
Premium
Demonstration utanför förvaret i Märsta mot att personer deporteras till Afghanistan. Infälld bild på Joakim Hagerius
KYRKOMÖTET 2018
Nyheter