EU behöver öka stödet till Burma

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

På söndag är det parlamentsval i Burma (Myanmar). För första gången på decennier kan invånarna i fredspristagaren Aung San Suu Kyis hemland rösta i ett val där både regering och oppositionspartier deltar.

Att valet kan betraktas som historiskt innebär att förväntningarna från omvärlden är höga. Mycket står på spel politiskt, avgörande vägval väntar och förhoppningsvis blir valet i sig ett viktigt steg i landets d­emokratiska utveckling.

Positivt i det sammanhanget är att internationella valobservatörer från bland annat Europeiska unionen har bjudits in för att övervaka parlaments­valet. Det är första gången som detta sker i Burma och personligen har jag förmånen att få ingå i en grupp av EU-parlamentariker som på plats ska tjänstgöra som valövervakare. Detta är viktigt för valets legitimitet, men närvaron av valobservatörs­teamet ska också ses som en b­ekräftelse på Europeiska unionens engagemang för det burmesiska folket och viljan att konkret bidra till fortsatt positiv utveckling.

Samtidigt finns det oroande tecken vad gäller den politiska situationen i Burma. I en läges­rapport larmar Amnesty International om allvarliga brott mot grundläggande mänskliga r­ättigheter. Inför valet uppges de burmesiska myndigheterna ha trakasserat och fängslat grupper av demokratiaktivister. Parallellt har antalet samvetsfångar under de senaste två åren ökat markant. Enligt Amnesty är i dag cirka 200 personer fängslade i Burma enbart på grund av sina åsikter – uppgifter som förnekas från officiellt håll.

Även konstitutionellt finns oroande inslag. Fredspris­tagaren Aung San Suu Kyi som l­eder det stora oppositionspartiet NLD är på grund av lagstiftningen direkt förhindrad att kandidera till president­posten. En omdiskuterad special­paragraf förbjuder personer som är eller har varit gifta med en utländsk medborgare och har barn med dubbelt medborgarskap att kandidera till president­ämbetet. Aung San Suu Kyi är änka efter att ha varit gift med den brittiske forskaren Michael Aris och har två barn med såväl brittiskt som burmesiskt medborgarskap.

En annan demokratisk komplikation är att en fjärdedel av platserna i Burmas parlament enligt konstitutionen med automatik tilldelas försvarsmaktens parti, Usda. Detta innebär att militärens politiska parti, som i dagsläget är Burmas regeringsparti, endast behöver 16,5 procent av rösterna för att få egen majoritet i parlamentet. Eftersom det samtidigt krävs tre fjärdedels majoritet för att ändra i landets konstitution innebär detta i praktiken att militären har ett konstitutionellt veto.

Det faktum att Burma s­edan självständigheten 1948 har plågats av inbördeskrig mellan centralregeringen och landets olika etniska grupper komplicerar den politiska situationen ytterligare. Ett avtal om eldupphör träffades nyligen, men flera av de etniska konflikterna omfattas inte av avtalet och allvarliga former av diskriminering mot exempelvis religiösa minoriteter pågår fortfarande.

Sammantaget är det således omfattande politiska utmaningar som väntar den regering som väljs på söndag. Goda ambitioner finns, viktiga r­eformer har genomförts på senare år, att parlamentsval kan genomföras där även Aun San Suu Kyi deltar, är i sig positiva tecken. Detta räcker dock inte.

Burma behöver även i fortsättningen omfattande politiskt och ekonomiskt stöd utifrån. Från Europeiska unionen är vi med och övervakar valet, men vi måste också vara med i utvecklingen för ökat handelsutbyte, effektivare bistånd och demokratifrämjande åtgärder.

Tydliga krav på efterlevnad av mänskliga rättigheter i kombination med fördjupad handel och åtgärder för ekonomisk tillväxt blir på andra sidan valdagen centrala bidrag från EU:s sida. Däri ligger EU:s stora styrka och mjuka makt som så många gånger tidigare visat sig fungera i oroshärdar runt om i världen.

Med omvärldens stöd har parlamentsvalet på söndag förutsättningar att bli ett positivt och avgörande steg på Burmas väg från diktatur till demokrati.

Lars Adaktusson (KD), Europaparlamentariker

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Fysiska gudstjänster
Hasse Boström.
Foto: Josefin Casteryd
Foto: Josefin Casteryd
Pastorsenkäten 2020 - Så ser kyrkorna på att webbsända.
Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo