Fel tid att slopa värnskatten

Skattebetalarnas vd Christian Ekström menar att Kristdemokraterna har motarbetat borttagandet av värnskatten som januaripartierna kommit överens om. Det stämmer inte. Att ta bort värnskatten är en del av Kristdemokraternas politik.

Det vi har gjort oss skyldiga till, däremot, är att ifrågasätta tidpunkten för att göra det – och att sätta reformen i perspektiv till andra, enligt oss mer akuta, behov i samhället och i relation till andra skatteförändringar. När det lönar sig för dåligt att arbeta för enskilda och familjer med lägre inkomster eller när nästan 100 000 personer står i kö till ett förstabesök eller en operation/åtgärd inom vården menar vi att en skattesänkning för en liten grupp med goda inkomster får vänta. Att slopa värnskatten må vara helt eller delvis självfinansierande på längre sikt – men måste ändå bekostas på kort sikt, vilket därmed konkurrerar med större resurser till välfärden och skattelättnader för lägre inkomster eller pensioner.

Att värnskatten innebär en skattesänkning för de allra rikaste stämmer ju också. Alla som betalar värnskatt må inte vara rika, men ju mer du tjänar desto större skattesänkning – så faktum är fortfarande att slopandet av värnskatten innebär en skattesänkning på 46 000 kronor i månaden om du är vd på en storbank, men 0 kronor i månaden om du jobbar som undersköterska i äldreomsorgen. En sådan reform kräver enligt oss bättre tajming.

Ekström kritiserar vidare mig och Ebba Busch Thor för att använda fördelningspolitiska argument. Här tror jag det råder en kunskapslucka hos Skattebetalarna gällande vårt partis historia och ideologi. En rimlig resursfördelning är enligt oss viktig för att bygga ett sammanhållet och välmående samhälle – men till skillnad från vänsterorienterade partier tror vi inte främst på höjda bidrag och ersättningar, utan på att fler människor behöver komma i arbete. Sänkt skatt på lägre inkomster är därför en viktig del av vår politik, liksom att se till att skattelättnader kommer breda grupper till del. Det skedde senast med det ytterligare steget i jobbskattavdraget som vi genomförde tillsammans med Moderaterna vid årsskiftet.

Därutöver vill vi att skattesystemet utformas så att utbildning och människors egen kraft och engagemang uppmuntras. Men för att åstadkomma detta har vi hittills prioriterat att färre ska behöva betala statlig skatt, så att även barnmorskor och poliser – utöver de rektorer, läkare och civilingenjörer som Ekström lyfter fram – får sänkt marginalskatt. En sådan förändring genomförde vi nyligen också tillsammans med Moderaterna.

Enligt Skattebetalarna är våra varningar om att januaripartierna kommer höja fastighetsavgiften tomma, eftersom detta inte finns med i januari­överenskommelsen. Dock är en skattereform med okänt innehåll en viktig del av avtalet, och fastighetsskatt/avgift har lyfts inte bara av ett, utan flera, januaripartier som möjlig del i en sådan reform.

Att ställa detta hot mot andra skatteförslag i överenskommelsen – som till exempel slopandet av värnskatten – är vare sig konstigt eller ovanligt, vilket jag har lyft i debatt med Ekström ett flertal gånger.

Återigen vill jag slå fast att en diskussion av profilen på de skatteförslag som levereras i samma budget eller reformpaket är viktig.

Som oppositionsparti ser vi det som vår uppgift att ställa regerings- och stödpartier till svars inte bara för enskilda förslag, utan också för prioriteringen dem emellan. Det är viktigt att skattebetalarna får möjlighet att utvärdera de sammantagna förändringar som görs vid samma tidpunkt eller under samma mandatperiod. Det blir ju inte mindre viktigt om den sittande regeringen inte har som ambition att sänka skatterna totalt sett.

Att våra väljare efterfrågar en moralisk utgångspunkt i skattepolitiken är mycket bra. Det är just därför vi kristdemokrater koncentrerar skattemedlen till sådant som vård och omsorg, samtidigt som vi steg för steg finansierar ett helt borttagande av skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Det är också därför vi sänker skatten för alla som jobbar – även låginkomsttagare. Och därför värnar vi boendes trygghet från en återinförd, oförutsägbar fastighetsskatt. Eftersom vi är angelägna om en ansvarsfull ekonomisk politik får detta som konsekvens att med vår politik får värnskattens borttagande vänta något. Jag har svårt att se att det skulle vara särskilt moraliskt klandervärt.

Jakob Forssmed, ekonomisk- politisk talesperson Krist-demokraterna