Försonas med Katolska kyrkan

Låt oss avsluta dessa 500 år av splittring genom att söka enheten och återförenas med den kyrka som vi skiljts från. Det skriver Peder Bergqvist, föreståndare för Stiftelsen Berget, i replik till Peter Halldorf.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vad är det Peter Halldorf väntar på (Dagen 25/9)? Om man exempelvis väntar på tåget till Rättvik så har man ett syfte, man vet vad man väntar på, var man ska stiga på och vart tåget går. Men sitter man bara och väntar på att ett tåg ska dyka upp och föra en till ett oklart mål, då är risken stor att man just hamnar var som helst eller ingenstans, mest troligt stiger man aldrig på tåget, eftersom man inte ens hittat en station. Målet för det ekumeniska tåget är återupprättandet av den synliga enheten, målet är slutet på den skandal som den splittrade kyrkan utgör, det är dit vi är på väg i ekumenikens tåg.

Nu är det tid att visa stort mod genom att agera, att handla, att ta steg, detta är inte tiden för att vänta. Jesus har gett oss uppgiften att läsa tidens tecken och när vi gör det ser vi tydligt att det som hände vid reformationen inte är Guds väg för kyrkan i dag, vi kan inte fortsätta leva under de schismatiska förutsättningar som skapades på 1500-talet. Nu är det dags att ta ett steg närmare den fulla gemenskapen med Katolska kyrkan, det är inte ett hot vare sig mot Pingströrelsen eller den lutherska rörelsen utan en unik möjlighet i vår tid!

”Visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. Vådligt är att dröja och farligt att gå vidare”, som det står i den heliga Birgittas bön. Vägen fortsätter och en pilgrim får inte slå sig till ro förrän han nått målet. I dag krävs modet att ta steget närmare ekumenikens mål, nämligen enheten. Det är mycket farligt att glömma målet! En stor anledning till kristenhetens kris i dag är att vi vant oss vid de schismatiska tillståndet så mycket att vi glömt målet med ekumeniken. Målet är den synliga enheten i den Kyrka som Herrens själv grundade, och här är firandet av Eukaristin den största skatten, som firas inte bara för den egna gemenskapens skull utan för hela gemenskapen, Kyrkan, för att världen ska tro.

Att förespråka interkommunion enligt modellen från Bose, som Halldorf refererar till, är att förespråka vild och oansvarig ekumenik. De som ansvarar för Katolska kyrkans lära, och som Berget fört samtal med under några år, säger tydligt om Bose (översatt från engelska till svenska): ”Deras inställning till eukaristin och att de öppet uppmanar alla att ta emot den strider mot den katolska läran och praktiken. Bose döljer något väsentligt om det sakramentala livets natur, nämligen att deltagande i eukaristin är det högsta uttrycket för gemenskap, och frukten av gemenskap, inte medlet för att åstadkomma full kommunion” (Troskongregationen). Det öppna nattvardsbordet går emot allt vad ekumenik heter, det innebär att låtsas att allting är färdigt, klart, helat och försonat och att göra det med Herrens kropp som medel. Det vi skriver i senaste numret av Unum är inte vårt eget påhitt, eller våra romantiska idéer, utan det beskriver vilka konkreta dörrar som Gud stängt och vilka konkreta dörrar som Gud öppnat för oss. Det är den helige Andes verk.

På Berget har vi levt och kommer framgent att leva som en ekumenisk gemenskap med människor från både Svenska kyrkan och Katolska kyrkan, vi ser gärna en utveckling där medlemmar i vår kommunitet också kommer från pingströrelsen, ortodoxa kyrkor, etcetera. De traditioner jag själv bär på, från pingströrelsen och Svenska kyrkan, förenas nu i och med de steg vi tar i min egen varelse, de försonas och helas med hela den universella katolska kyrkan.

Vi är oerhört glada över att vägen har öppnats för oss och för många andra. Vi har under flera år fört samtal med Stockholms katolska stift och Troskongregationen i Rom om vår situation, och det har varit tydligt att man vill öppna famnen för oss och för andra grupper inom Svenska kyrkan och bland ”de frikyrkliga”. Vi får alla komma med vår tradition och vårt arv och knacka på dörren till Katolska kyrkan, och dörren öppnas med stor kärlek, värme och respekt! Katolska kyrkan vill på allvar försonas och återförenas med alla dem som man levt splittrade ifrån under 500 år. Låt oss avsluta dessa 500 år av splittring genom att söka enheten och återförenas med den kyrka som vi skiljts från! Vi får inte stanna under pilgrimsresan förrän vi nått fram till ekumenikens mål!

Eftersom Peter Halldorf så öppet visar sin frustration över Bergets vägval bör tidningen Dagens läsare få veta vad det är han själv väntar på. För en pilgrim måste ha ett mål för sin pilgrimsvandring. Utan vandring mot ett mål är man ingen pilgrim, ”vådligt är att dröja och farligt att gå vidare”.

Peder Bergqvist, präst i Svenska kyrkan, föreståndare för Stiftelsen Berget, Rättvik, ledare för kommuniteten Den Heliga Treenigheten.

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Premium Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo
Premium Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Johan Nilsson/TT