Ge invandrarna bättre chanser

Den höga invandringen kommer att förändra Sverige, det är upp till oss om det blir en förändring till det positiva. Det skriver prästen Tobias Bäckström.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

”Öppna era hjärtan” uppmanar oss statsminister Fredrik Reinfeldt. Och Sverige har verkligen öppnat både hjärtan och gränser för flyktingar: Vi är i dag ett av EU:s mest generösa länder för flyktingar och invandrare. Som präst är det vanligt att man får kontakt med asylsökande och jag upplever ett stort engagemang i våra församlingar för deras sak. Men nu när det står klart att den höga invandringen som vi ser kommer att permanentas är det nödvändigt att tänka framåt om vi vill kunna vara ett öppet land även framöver.

Vi kan inte låtsas att det svenska samhället och den svenska modellen kommer att kunna förbli oförändrad.

Historiskt sett har invandringen varit lönsam, de invandrare som kom hit under 1960- 1970-talen har betytt mycket för vårt land. Men då såg arbetsmarknaden annorlunda ut med betydligt fler låglönejobb. Det som har skett därefter är att lägstalönerna har pressats upp till EU:s högsta nivå.

I takt med detta har dessa jobb försvunnit vilket har slagit hårt mot våra invandrare. Inget annat land i EU har en så stor skillnad i arbetslöshet mellan den inhemska befolkningen och invandrare.

Varför ska det behöva ta sådan lång tid för invandrare att komma i arbete? Om detta borde vi diskutera mer eftersom det kommer vara helt av­görande om vi ska kunna behålla en generös invandringspolitik. Min erfarenhet är att viljan att jobba inte saknas bland invandrarna, ofta hoppas de att jag som präst ska kunna lägga ett gott ord hos någon arbets­givare. Problemet är hur vår arbetsmarknad ser ut.

Med nytt språk, ny kultur och andra krav på yrkeskunskaper än hemlandet är invandraren automatiskt i underläge som arbetssökande. (Lägg därtill att andelen invandrare med låg eller ingen utbildning har ökat.) Och deras enda möjlighet att konkurrera – genom lägre lön – har vi tagit ifrån dem. Jag menar att det borde vara möjligt för en arbetstagare att komma överens med en arbetsgivare om löner under svenska kollektivavtal utan att facken får möjlighet att sätta den arbetsgivaren i blockad. Halva världens befolkning arbetar för löner under 1 000 kronor i månaden (omräknat till svenska pris­lägen), skulle de få möjlighet att arbeta för till exempel 10 000 i månaden skulle det vara ett enormt lyft för dem. Jag förstår att facken är rädda för att detta skulle skapa ett nedåttryck för lönerna även för svenska medborgare. Men erfarenheter från andra länder är att den risken är liten, troligen kommer det i stället skapas en mängd nya jobb inom till exempel servicebranschen.

Det första jobbet är det bästa sättet att komma in i det svenska samhället, få motivation att lära sig språket och ta sig vidare. Det handlar ju inte om att de skulle bli kvar i den lönekategorin resten av sin tid i Sverige.

Enligt Jan Ekberg, som är den som har forskat mest om invandringens ekonomi i Sverige, kostade invandringen 73 miljarder kronor för 2013. Nyligen har Migrationsverket äskat 48 extra miljarder under kommande mandatperiod, lägg därtill ökade kostnader för kommunerna. Visst är det så att vi måste kunna ge människor skydd även om det inte lönar sig, men ska det bli hållbart i längden måste vi tänka om. Och det viktigaste skälet för kostnaden, det höga sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda, går det ju att göra något åt.

Vi har också under alltför lång tid haft en omhändertagande syn på de asylsökande som kommer, som om de inte vore självständiga människor som kan ta vara på sig själva.

Ett exempel är det etableringsersättning som invandrare får när de studerar på SFI eller deltar i en etableringsplan hos arbetsförmedlingen. De får ungefär lika mycket som en svensk student, men skillnaden är att för studenten är bara en tredjedel bidrag, resten är lån som ska betalas tillbaka. Vi borde tillämpa samma princip för SFI-studenter genom att låta två tredje­delar av etableringsersättning och etableringstillägg vara lån med möjlighet att enbart nöja sig med bidraget eller med ett lägre lån.

Den höga invandringen kommer att förändra Sverige, det är upp till oss om det blir en förändring till det positiva. Att inbilla sig vi ska kunna behålla arbetsmarknadsregler och generella bidragssystem i nuvarande omfattning tror jag är naivt. Visst ska vi öppna våra hjärtan, men vi måste också använda hjärnan.

Tobias Bäckström, präst Svenska kyrkan, Kindaholms församling.

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Nyhem och Torp
Premium
Foto: Agnes Öjfelth
Debatt
Foto: TOMASONEBORG/SvD/SCANPIX