Glöm inte bort att fira Livets söndag

Året är fyllt av temadagar som har tillägnats olika syften och ändamål. Numera uppmärksammas inte enbart dagar som internationella kvinno­dagen, FN-dagen och Förintelsens minnesdag, utan kanelbullens-, veganpizzans- och skumtomtens dag trängs också tillsammans i almanackan.

Trots att temadagarna täcker både högt och lågt så handlar vissa dagar om mer allvarliga ämnen än andra. Söndagen den tredje advent infaller Livets söndag. En dag som inte är tänkt att bara reduceras till en i mängden.

Livets söndag är en dag att stanna upp inför livet som den fantastiska gåva det är. Det är viktigt att ta tid för reflektion och tacksamhet för allt det goda livet innehåller. När vi tänker efter är det så mycket som vi tenderar att ta för givet. Samtidigt kan det vara frestande att bara bejaka det positiva i livet, och för att få en heltäckande bild av hur vårt samhälle ser ut behöver vi kunna tänka flera tankar samtidigt, och våga se att människovärde och rätten till liv i praktiken inte omfattar alla i samhället. Det är en smärtsam kontrast att erkänna, men också ett oerhört viktigt område att kasta ljus över.

För de cirka 37 000 ofödda barn som aborteras i Sverige varje år, hinner livets låga bara börja brinna, för att sedan snabbt släckas. Vissa av dem hade diagnosticerats med fosterskador eller olika former av funktionsnedsättning, som genom fosterdiagnostik upptäckts redan i livmodern. Diagnoser som många människor har och som inte hindrar från att leva ett meningsfullt liv. De flesta andra föll troligtvis inom kategorier som: oplanerade, oönskade eller tillkomna vid ”fel” tidpunkt i livet.

I den andra delen av livets spektrum är hotet mot människovärdet minst lika påtagligt. I frågan om aktiv dödshjälp blir terminologin alltmer kylig och förespråkare argumenterar öppet i termer om att det inte är försvarbart att ta upp onödiga platser på sjukhus. Utvecklingen i de länder som redan legaliserat aktiv dödshjälp är en oroväckande varningssignal på att gränsen för vilka åkommor och sjukdomar som från början låg till grund för att aktiv dödshjälp kunde beviljas, och som då skulle vara kroniska, mer och mer utökats till att gälla behandlingsbara sjukdomstillstånd och åkommor som är normalt förekommande hos äldre.

De destruktiva och nedbrytande krafterna som söker urholka människovärdet har inte vunnit mark helt plötsligt. De härrör ur idéströmningar som successivt letat sig ner i folklagren och vars paroll många gånger handlar om att betona individens rätt till självbestämmande. Detta underbyggs ofta genom språklig ingenjörskonst där man omdefinierar eller förskönar vissa begrepp. Att benämna ofödda barn som livmodersinnehåll eller cellklumpar är ett belysande exempel på hur man genom ordets makt försöker påverka hur vi ser på verkligheten när det gäller aborter.

Människovärdet är universellt och inget vi kan kompromissa med. De gånger i historien det har gjorts har visat på de mest fruktansvärda och skamfyllda resultat som mänskligheten åstadkommit. I en värld där människovärdet inte är okränkbart och inneboende hos varje människa, utan i stället är beroende av personliga egenskaper och förmågor, går tillslut ingen riktigt säker. Där riskerar makt att bli den avgörande faktorn.

I en värld där det ser mörkt ut, och där utsatta människor långtifrån alltid kan föra sin egen talan, behöver Livets söndag få vara en dag då ljuset först avslöjar mörkrets gärningar och sedan fördriver det. En dag där vi gemensamt och uthålligt håller människovärdet högt, inte bara för vissa människor utan för alla.

Monika Severin, ordförande organisationen Människovärde

Cecilia Björfjell, kommunikatör organisationen Människovärde