Debatt

Hade Livets ord grundats i dag?

Skulle du kanske aldrig ha startat Livets ord i dag om man tar utgångspunkt i din inställning numera? Det undrar Sigvard Svärd i ett öppet brev till Ulf Ekman.

I din ledartext (Världen idag 6/9) ställer du frågor om pingströrelsens teologi. Du skriver att pingströrelsens sätt, att varje lokal församling i varje ny generation formar teologin – eller att enskilda pastorer och deras medarbetare i varje ny uppsättning omständigheter skapar den – är ett riskabelt företag. Förstår det som att du anser att pingströrelsen borde ordna med ett läroämbete, i stället för det lösliga och från den kristna traditionen frikopplade sättet som nu gäller, vilket du antyder snart kan leda till ensidighet och fragmentisering, att den fria församlingens historielösa självständighet öppnar för subjektiv godtycklighet på teologins område.

Du hänvisar stället till att uppenbarelsens klarhet och fullhet finns djupast sett i gemenskapen med hela Kristi kropp.

På en gång måste jag säga att min uppväxt inom den av Lewi Pethrus mycket påverkade pingströrelsen, inte saknade historisk förankring eller levde sitt eget teologiska liv i otakt med den världsvida kyrkan.

Predikanternas väl genomtänkta och av helige Ande inspirerade förkunnelse baserades först och främst på hela Bibeln, men även på en stor mängd läromässig litteratur sprungna ur olika kristna traditioner och kulturer. Att botanisera i pingstpredikanters bibliotek var att göra en teologisk resa över lång tid och stort rum. När det tidigare i pingstförsamlingars stadgar stod att läsa (rörande dop och livet som medlem) efter Nya testamentets lära så betydde det närmast två ting: 1. Ha en egen bibel, 2. Läs den och tro.

Det var verkligen inte oviktigt med bibellärare, tvärtom, men den helige Ande sågs som den främste läraren, allt i enlighet med Guds ord. Alla skulle delta i att pröva om predikan man hört stämde överens med Bibeln.

Första gången jag hörde dig predika var på en Karismakonferens i Södertälje i oktober 1980. Du tjänade då Gud i Uppsala som studentpräst inom Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse. Och som du predikade! För många var det en fröjd att lyssna till din trosförkunnelse, vilken du nog hade blivit mycket påverkad till under ditt tidigare besök på Rehma Bible Traning Center i Tulsa USA.

När jag sedan, januari 1981, kom att leda ett uppföljningsmöte av Karismakonferensen i Järna församlingshem frågade du mig om den helige Ande kunde få ta över mötets avslutning, vilket jag naturligtvis inte hade något emot.  Men samtidigt, som jag uppfattade det, hade en besvikelse börjat gro hos dig mot samfunden i Sverige, som du tyckte alltmer brast i tro på Guds ord och på hängivet kristet liv. Detta fick betydande följder både för dig och din omgivning.

Jag kommer ihåg när prästen Torsten Josephson (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) en dag under våren 1981 kom till månadens präst- och pastorsgemenskap i Södertälje och grät. Ulf Ekman, min andlige son som han sa, har bestämt sig för att gå en egen väg inom kristenheten i Sverige. I augusti 1981 reste du till USA för att gå ett år på trosrörelse-bibelskolan i Tulsa.

Hemkommen igen till Sverige, skedde småningom grundandet av stiftelsen Livets ord, maj 1983. Din förkunnelse vid denna tidpunkt saknade inte kritik mot traditionens kristenhet i Sverige. På motsvarande sätt saknades det inte kritik mot dig från nämnda kristenhet för vissa teologiska läror som du ansågs förkunna. Det svallade både på Livets ord och exempelvis inom pingströrelsen, fast alltså av olika orsaker. Kassettbanden från Karismakonferensen med dina predikningar togs till exempel bort från bokbordet i Södertälje pingstkyrka.

Kjell Sjöberg, pingstpastor i Järfälla, bjöd i april 1987 in några pastorer till sig från skilda väckelserörelser i Sverige för samtal om den andliga situationen. Jag var en av dessa, Sven Nilsson en annan. Sven fick uppdraget att försöka få till ett samtal med dig, som förhoppningsvis kunde leda fram till en pastorsteologisk relation med dig. Tyvärr, för oss, återvände Sven med oförättat ärende.  Du ville inte bli störd i att göra Guds vilja genom den fria självständiga församlingen Livets ord och trosrörelsen.

Det jag undrar över nu, med tanke på det du tar upp om ett läroämbete inom pingströrelsen och i övrigt skriver och antyder i din ledartext, är detta: Skulle du kanske aldrig ha startat Livets ord i dag, med viss annorlunda teologi gentemot den övriga samlade kristenhetens, om man tar utgångspunkt i din inställning numera? Samt har dagens Livets ord med hela trosrörelsen inräknad ett dylikt läroämbete, likt det du tänker att pingströrelsen skulle vara betjänt av?

Sigvard Svärd, pingstpastor

Fler artiklar för dig