Hur bra är kyrkorna på fiske?

Nu är tid att utvärdera om din församlings metoder för människofiske varit framgångsrika, skriver Robert Wirehag.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Under våren har den rådande samhällssituationen fört oss till platser och situationer vi inte hade räknat med när 2020 startade. För egen del har fisket fått ett rejält uppsving och jag har slagit personligt rekord på antalet krokade vårgäddor. Hemligheten i gäddfisket är att man måste locka gäddorna till att hugga på betet. Du kan inte inbjuda till ett fiskeevent i vassen i tron att gäddorna själva ska hoppa in i båten, även om det faktiskt har hänt. Du kan heller inte skaffa en garanti på att de kommer att hugga. Däremot kan du göra en sak. Du kan skapa de bästa av förutsättningar för en lyckad fisketur genom att röja undan ett antal hinder och bana väg med ett lockande bete.

För många år sedan var jag med och arrangerade ett drogfritt disco med syfte att nå ut med evangeliet till Uppsalas ungdomar. Som vi slet och arbetade inför eventet. När kvällen kom räknade vi till omkring 400 på plats. Vi jublade och trodde att väckelsen äntligen brutit ut och att storfångsten var ett faktum. Att det endast kom en person, en av församlingens egna barn, till den frivilliga andakten i slutet av kvällen, nämndes inte högt. Inte heller sa vi något om hur slutkörda vi var även om det rådde en tyst överenskommelse om att detta var ett engångsprojekt. Resultatet? Endast Herren vet om det skördades någon frukt till följd av satsningen den kvällen.

Under åren har discokvällen dykt upp i mina tankar med Romarbrevet 10:14 ekandes i huvudet: ”Hur skall de kunna tro på den som de inte har hört? Hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar?” Slutsatsen jag motvilligt har dragit är att vi nog snarare banade väg för pop­industrin än Herren den kvällen. Trots att intentionerna är de bästa med all församlingsverksamhet som bedrivs tror jag att vi många gånger bygger hinder för Herren snarare än banar väg. Vi kan inte skapa väckelse. Men vi kan hindra väckelse.

Hindren kan ta sig olika uttryck. De stora satsningarna där evangeliet förpassas till periferin samtidigt som volontärerna dräneras. Jakten på att vara pionjär och skapa supereventet som ingen gjort tidigare och som man själv kan ta åt sig äran av om det blir framgångsrikt. Envisheten att klamra sig fast vid ett koncept som fungerade förr även om likstelheten inträtt för länge sedan.

För Johannes döparen var plattformen inte tempelplatsen i Jerusalem en sabbatskväll med tusentals dansande och sjungande judar. Hans verksamhet skördade emellertid stora framgångar i Judéens öken när folkskarorna kom dit (Luk 3:7). Vad lockade egentligen folket att ”hugga” på Johannes bete?

Lukas berättar att Guds ord kom till Johannes och att han i allt förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop (Luk 3:2–3). I ”ökensatsningen” serverades folket evangeliet och inget annat. När folket frågade vem Johannes var svarade han, utan ambition att bygga upp sitt eget namn eller varumärke: ”Jag är en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren” (Joh 1:23). Johannes var väl medveten om vem han tjänade och vad hans uppdrag bestod i: Att bana väg för Herren! Johannes visste att hans tid var kort och att den handlade om att bygga upp en plattform för Han som skulle komma.

När Johannes anhängare minskade samtidigt som skarorna kring Jesus­ ökade var därför Johannes­ den som gladde sig mest (Joh 3:27–30).

Coronatider må stoppa oss från kyrkorummet men ger oss samtidigt utrymme att fundera, reflektera och krasst utvärdera de verksamheter vi bedriver. Banar de väg för Herren eller bygger de hinder? Är evangeliet pulsådern i buffén som dukas upp eller hamnar det i skymundan? Hur många människor har skördats till följd av en enskild verksamhet? En bra måttstock är inte endast frukten utan också innehållet. I Johannes­ verksamhet stod gudsordet i centrum. Ordet i sig inrymmer en kraft som sätter saker och ting i rörelse som inget drogfritt disco, speed dating eller innebandykväll i världen kan komma i närheten­ av. Notera att Johannes inte behövde marknadsföra sitt event i öknen. Ordet i sig, hans bete, lockade till sig folket. Kanske kommer du fram till att någon verksamhet behöver avslutas, att något som fungerade förr inte når denna tid och att resurserna kan omfördelas med chans till mer vila, fler volontärer och större fångst.

Johannes uppmanade folket att omvända sig. Det grekiska ordet för ”omvändelse” som Johannes tillskrivs handlar om att ändra sitt tänkande. Kanske är Johannes­ omvändelsebudskap riktat lika mycket till oss som varit med ett tag som till den som behöver få syndernas förlåtelse för första gången. Det kommer snart en tid när det ”våras” i våra kyrkor igen. Då gäller det att ha rätt bete i vattnet. Låt oss förnya våra tankar, röja undan hinder och bygga en motorväg för Herren. Där vägar banas för Herren, där skall ”Herrens härlighet uppenbaras och alla människor skall se det” (Jes 40:3–5).

Robert Wirehag, pastor Uppsala Pingst

Läs mer  Därför förekommer Johannes Döparens dag två gånger i almanackan denna vecka

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (87%)
  • Nej (3%)
  • Vet inte (10%)

30 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Maria Gustin Bergström och Stefan Gustavsson landar helt olika då Sverige är på väg att ta fram en ny migrationspolitik.
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord