Hur kunde det bli så, Svenska kyrkan?

1. Medlemsraset

I juni månad var det över 13 000 medlemmar som lämnade kyrkan. Det är 10 000 fler än normalt. Naturligtvis berodde ökningen bland annat på ledande medlemmars utsvävningar på utlandsresor i kyrkans regi.

Hur kunde det bli så?

2. Förföljelsen av kristna

Förföljelsen av kristna, yasider, med flera i främst Syrien och Irak.

Kyrkor och kloster bränns ner. Kristna med flera jagas bort från sina hem, mördas och lemlästas för sin tros skull. Männen som inte kan citat ur Koranen får en kniv mot strupen. Kvinnorna blir sexslavar och tvingas konvertera till islam för att rädda sina liv. Hur barnen behandlas vill jag bara inte nämna.

Folkmord säger många ledare världen över, bland annat EU. Men inte Svenska kyrkan.

Hur kunde det bli så?

3. Kristna flyktingar i Sverige

Kristna flyktingar på våra flyktingförläggningar trakasseras för sin tros skull. De vågar inte bära sina kristna symboler med mera. Förslag om att de ska få extra skydd eller eget boende motarbetas av Svenska kyrkan.

Hur kunde det bli så?

4. Överfall av kristna

Det bestialiska mordet på den franske prästen fader Jacques Hamel, framme vid altaret i sin egen församlingskyrka under pågående nattvardsfirande, upprörde en hel värld. Men inte Svenska kyrkan i någon större omfattning.

Hur kunde det bli så?

5. Mitt-kors-kampanjen

En kampanjgrupp ”Mitt kors” bildades av några präster, med syfte att visa solidaritet med dessa förföljda kristna genom att uppmana till att bära ett kors synligt runt halsen.

Korset är symbolen för vår tro, att Jesus dog för oss och Guds stora nåd, och att vi ska få utöva vår tro i fred och frihet.

Men hör och häpna, nu kom det ett snabbt uttalande från en representant för Svenska kyrkan. Mitt-kors-kampanjen ”känns uppviglande och okristlig i de motsättningar som redan råder. Vill vi driva saken till religionskrig?”

Hur kunde det bli så?

Ärkebiskopens och biskoparnas diffusa ställningstagande i Mitt-kors-frågan är häpnadsväckande och katastrofal för Svenska kyrkan. Vi tillåter andra religioner att öppet visa sin religionstillhörighet, men vi kristna ska smyga med vår egen tro.

Hur kunde det bli så?

Tyvärr finns det fler frågor, men jag nöjer mig tills vidare med dessa. Jag har med stor glädje och inspiration medverkat med frivilligt arbete i församlingens kyrkor, men nu får det snart vara nog. Svenska kyrkan kan jag vara utan, det finns andra samfund.

Men ett smycke i form av ett kors runt halsen kommer ingen att kunna ta ifrån mig.

Åke Larsson, Söne, Lidköping