I coronakrisens kölvatten ökar beroendeproblematiken

Ditt och mitt avstående kan rädda någon annan, skriver debattörerna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Enligt en CAN-studie från 2019 uppskattas 320 000 barn växa upp i hem där de påverkas negativt av sina föräldrars alkoholkonsumtion. De barnen löper ökad risk för psykisk ohälsa, problem i skolan eller att utveckla egna alkoholproblem. Att få en sådan start i livet är en tung ryggsäck att bära.

När nu krisen leder till ökat drickande, spelande och troligtvis ökat bruk av även andra droger, riskerar vi en eskalerande situation. För dessa barn som redan levde under sådana omständigheter samt ytterligare många nya barn.

Konsekvenserna som detta för med sig för barnen kommer orsaka stort lidande och kommer vara avsevärt mycket svårare att reparera, än de ekonomiska konsekvenser som redan är uppenbart hotande. Vi inser att mängder av företag och industrier har fått svårare förutsättningar att behålla personal och verksamhet.

Följderna av detta kommer vi leva med långt efter att smittspridningen bedarrat. Det är känt att kriser riskerar att leda till en ökad konsumtion av beroendeskapande produkter och denna kris tycks följa samma mönster. Systembolagets försäljning har ökat med tio procent och spelbolagen fortsätter sin aggressiva marknadsföring.

Den som följer rekommendationerna om att stanna hemma även vid milda symptom, kan lätt känna behovet att lindra tristessen med ett extra glas eller att spela lite mer om pengar. En beteendeförändring vi känner igen från semestertider, men som ut ett folkhälsoperspektiv kan bli förödande. Även en liten ökning i konsumtion kan bli svår att sänka tillbaka när omständigheterna normaliseras. Ju längre krisen pågår desto större bli risken.

WHO kom nyligen med ett uttalande där man pekade på att alkoholen förvärrar virusspridningen. Alkoholkonsumtionen i sig gör att individen lättare riskerar att smittas; Alkoholen försämrar immunförsvaret och efterlevnaden till rekommendationer minskar i takt med promillehalten. Dessutom vet vi att en långvarig konsumtion skapar följdsjukdomar som gör att ett insjuknande blir mer allvarligt. WHO rekommenderar därför länder att begränsa tillgången. Många länder har följt råden och exempelvis Grönland införde ett tillfälligt förbud mot alkoholförsäljning.

Tillgången till alkohol i samhället är även under normala omständigheter ett stort problem. Bland annat begås 80 procent av alla våldsbrott av en förövare som är påverkad av alkohol. Alkoholen orsakar samhällskostnader på över 103 miljarder kronor, det är mer än både försvaret och rättsväsendet.

Till detta ska läggas de kostnader och det mänskliga lidande som orsakas av andra beroende­produkter – spel och andra droger. Problematiken med dessa drivs också ofta på av alkoholen. Många goda argument finns för att minska tillgången och ännu starkare blir dessa i den kris vi nu befinner oss.

Alkoholreklam är förbjudet att rikta till unga, men trots det visar undersökningar att en ung människa exponeras över 13 000 gånger per år för sådan reklam. Lägg sedan till den dolda marknadsföring som sker genom sociala medier och populärkultur.

Sedan en lång tid tillbaka består reklampauserna på tv nästan uteslutande av reklam för alkohol, spel samt lån av pengar. Produkter som orsakar beroende och stort mänskligt lidande. Denna reklam är även omfattande i såväl sociala medier som i tidningar och det offentliga rummet. Beroendeindustrin investerar enorma summor för att få oss konsumenter att använda deras produkter mer. Investeringar som de självklart räknar med att tjäna igen.

Den pandemi vi befinner oss i har i skrivande stund orsakat mer än 300 000 dödsfall i världen och förtjänas att tas på allra största allvar. Alkoholen orsakar dock över tre miljoner dödsfall i världen, varje år. På vilket allvar tar vi dessa siffror?

Blå Bandet är en folkrörelse för hälsa som arbetar för ett tryggt samhälle fritt från alkohol och andra droger. Vi anser att myndigheter och lagstiftare snarast behöver vidta åtgärder för att begränsa tillgången på beroendeprodukter och marknadsföringen av dessa.

Sverige har valt en väg att bekämpa smittan som bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan myndigheter och medborgare. Krishanteringen bygger på medborgarnas insikt om att vårt beteende påverkar andra. Vi avstår frivilligt från att umgås på sätt som tidigare varit viktiga för oss, eftersom vi vet att mitt avstående kan rädda någon annan. Coronakrisen lär oss att det är möjligt att åstadkomma mycket goda resultat när vi förändrar beteenden som är skadliga för oss själva eller andra. Detta bör även lära oss något i förhållande till beroendeprodukter som alkohol och andra droger.

Susanne Jensen, förbundsordförande Blå bandet

Per-Olof Svensson, organisations-sekreterare Blå bandet

Emil Gillsberg, verksamhetsstrateg, Blå bandet

Läs mer om alkohol

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (67%)
  • Nej (22%)
  • Vet inte (11%)

18 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.