Debatt

Islam behöver reformeras

Huvudansvaret för en muslimsk reformation faller på muslimerna, men västvärlden behöver ge sitt stöd och skydd. Det skriver Akbar Abdul Rasul, muslimsk människorättsaktivist.

Vi har ett problem som kallas för radikal, eller fundamentalistisk, islam. Den självutnämnda Islamiska staten är bara den senaste versionen av det.

Nu står en strid om islams framtid på spel, och det sker mellan reformvänner och reaktionärer. Världen måste hjälpa reformvännerna att vinna, och jag tror att islam precis som kristendomen måste gå igenom en reformering.

Alla religioner förändras över tid på vissa sätt, det omtolkas och nya perspektiv tillkommer, och det måste även få ske inom islam.

I dag finns det en liten, men radikal, minoritet som strävar efter att återvända till 600-talet, där ordet jihad är liktydigt med krig.

I Mellanöstern och Nord­afrika växer våldet för var dag som går, stora delar av Syrien och Irak har tagits över av Islamiska­ staten, Jemen har kollapsat i anarki och islamister inrättar baser i Libyen. Den militanta islamistiska gruppen Boko Haram orsakar allvarlig instabilitet i norra Nigeria, liksom­ i grannländerna Niger och Kamerun.

Även 3 400 västerlänningar har frivilligt valt att lämna västvärldens friheter och välstånd för att ansluta sig till den Islamiska staten, så även flera svenska muslimer.

Färdriktningen är oroande: Det är dags att ändra kurs. Det första steget vore att erkänna att den muslimska världen är i ett tidigt skede av en religiös reformation.

För att förstå dess natur är det viktigt att skilja mellan tre olika grupper av muslimer.

Den första består av dem som ser våld och införandet av sharia som sin religiösa plikt.

Den andra, den stora majoriteten, är muslimer som är lojala mot islams kärnbudskap, som inte är benägna att ta till våld.

Den tredje gruppen består av muslimska dissidenter. Några, inklusive jag själv, har tvingats dra slutsatsen att vi inte kan fortsätta så här utan reformer. Och vi vill bli engagerade i debatten om islams framtid.

Majoriteten av oliktänkande är reformistiskt troende, bland dem imamer som kommit till insikt att islam måste förändras om vi inte ska dömas till en oändlig cykel av politiskt våld.

Men det finns två grundläggande hinder för en reform av islam.

Den första är att de som förespråkar det, även i de mildaste termer, hotas med döden som kättare eller avfällingar.

Den andra är att majoriteten av annars fredliga och laglydiga muslimer är ovilliga att erkänna, och förkasta, den intolerans och det våld som finns i de egna religiösa texterna.

Den muslimska reformationen kommer sannolikt att drivas av lekmän som kräver reformer, snarare än av imamer. Samtidigt finns det ett antal imamer som spelar en viktig roll, som Hassen Chalghoumi, imamen i Drancymoskén i Paris. Han har förutspått att islam kommer att följa samma historiska mönster som kristendom och judendom när det gäller reformer.

Det finns tre faktorer som pekar på att religiösa reformer i Mellanöstern är möjligt, som kan jämföras med reformationen i Europa på 1600-talet.

För det första har ny informationsteknik skapats.

För det andra har det i större städer kommit fram grupperingar som vill se en förändring.

För det tredje finns det också en politisk vilja till förändring, som i Egypten och Förenade arabemiraten.

Historien visar att religiösa reformer kan bli en blodig historia, såsom när katoliker och protestanter började kriga i Europa efter reformationen. Men resultatet blev tankefrihet, som i slutändan gjorde upplysningen möjlig.

Den process som har påbörjats kan inte stoppas, oavsett hur mycket våld som används mot blivande reformatorer. För huvudansvaret för den muslimska reformationen faller på muslimerna själva. Men det måste samtidigt vara en plikt för västvärlden att ge sitt stöd och, vid behov, skydda dem som vill se en muslimsk reformation.

Jag är troende muslim själv och jag önskar det här av islam:

Fred. Att vi muslimer förkastar tolkningar av islam som kräver våld, social orättvisa och för mycket politisk inblandning.

Mänskliga rättigheter. Jag förkastar trångsynthet, förtryck och våld mot alla människor, inklusive etnisk tillhörighet, kön, språk, tro, religion, sexuell läggning och könsuttryck.

En sekulär stat. Jag är för ett sekulärt styre, demokrati och frihet. Varje individ ska ha rätt att offentligt uttrycka kritik av islam.

Jag uppmanar er att stå med oss som vill reformera islam, vi som står för fred, mänskliga rättigheter och ett sekulärt samhälle.

Akbar Abdul Rasul,

muslimsk människorättsaktivist

Fler artiklar för dig