Joel Halldorf: Hjälp sätta gränser behövs

Detta är ett bredare perspektiv än det rent parti­politiska.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Här svarar Joel Halldorf på Sigvard­ Svärds debattartikel.

Tack till Sigvard Svärd för dina frågor till min ledare om behovet av teologiskt ledarskap (Dagen 3 januari). Jag skulle vilja börja med att reda ut vad jag misstänker är ett missförstånd. Du kritiserar att jag inte knyter ärendet till vad Bibeln har att säga, utan att jag istället talar om ”teologi”.

Men för mig är orden ”biblisk” och ”teologisk” snarast synonymer – eller annorlunda uttryckt: om teologin inte bottnar i bibelordet är den inte värd pappret den är skriven på.

Bibeln är präglad av Kristi­ sinnelag, och samma prägel måste teologin ha. Att det inte skrivs ut tydligt i min text är för att jag ser det som något så självklart att det inte behöver sägas.

Jag ställer mig också lite frågande till ditt kritiska påpekande att de områden jag räknar upp är politiska istället för bibliska.

Jag menar att Bibeln vägleder oss till en särskild politik – det vill säga, den talar om hur vi ska leva tillsammans, prioritera och agera mot våra medmänniskor. Detta är ett bredare perspektiv än det rent partipolitiska.

Givetvis finns det, som du nämner, vägledning för det konkreta livet i Bibeln. Själv tror jag att inte minst de dygder som ofta återkommer i texterna är viktiga att ta fasta på, och de låg också bakom de exempel jag nämnde i min ledartext. Kritiken av girighet, som jag tar upp, finns både hos Jesus och Paulus (se till exempel Luk 18:24, 1 Tim 3:8, 6:10).

Att självupptagenhet är en last och tålamod en kristen dygd framgår av bland annat Galaterbrevet 5:22–23.

Regler formuleras i relation till en viss tid och ett sammanhang, medan dygder uttrycker konstanta livshållningar. Det finns så klart inga regler i Bibeln som talar om hur vi ska förhålla oss till sociala medier, aktiehandel eller fosterdiagnostik. Däremot finns dessa dygder – och utifrån dessa kan vi formulera konkret vägledning för hur det kristna livet ska levas i vår tid.

Vi kan göra detta genom att formulera regler av olika slag. Regler har i dag dåligt rykte, men det kan finnas pastorala skäl till att formulera sådana. Vår tid kännetecknas av överflöd och oändliga möjligheter till behovstillfredsställelse, och vi behöver hjälpa varandra att sätta gränser.

Vilka ska då formulera denna vägledning? Sigvard Svärd lyfter i avslutningen av sin artikel, som jag tolkar den, frågan om hur jag ser på kyrkan och ledarskapet för den.

Kyrkan består av alla kristna i alla tider, men har sin partikulära form i de lokala församlingarna. Det är framför allt i detta sammanhang som vägledningen måste formuleras. Ledarskapet har naturligtvis ett särskilt ansvar för detta, men Paulus talar också om att församlingen ska vägleda varandra (Kol 3:16).

Joel Halldorf

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium Debatt om religionsfrihet och diskriminering - var går gränsen, under Dala Pride 2019 i Falun. Från vänster: Joakim Storck (C), kommunalråd i Falun, Gull Törnegren religionsvetare och etiker från Högskolan i Dalarna, Öyvind Tholvsen, pastor i Lugnetkyrkan och Christina Eriksson, kyrkoherde i Svenska kyrkan, Falu pastorat.
Foto: Thomas Österberg
Foto: Thomas Österberg