Jul – en shoppinghögtid?

Nöd och lidande tycks finnas överallt. Hemlöshet och tiggeri i våra svenska städer, orättfärdiga tvångsutvisningar och ökande psykisk ohälsa. Utan att ställa utsatta grupper och behov mot varandra så tvingas vi att prioritera engagemang och resurser, vilket många gånger leder till att vi väljer det som ligger nära och som är mest synligt och påtagligt för oss. Många av oss upplever att frågor som rör miljö och klimatpåverkan är teoretiska och osynliga i vår svenska vardag. Sambanden mellan torkan i Nordafrika och min semesterresa, eller bränderna i Kalifornien och min nya tröja är svåra att relatera till och förstå.

I Evangeliska frikyrkan har vi i 130 år arbetat för att ge hela evangeliet till hela människan över hela världen. Våra församlingar i Sverige och systerkyrkor i världen vill tillsammans stärka människor i syfte att upprätta och utveckla samhällen så att hälsovillkor förbättras, rättigheter stärks och fattigdomen minskar. Dock har vi under de senaste åren sett att det finns en utmaning för oss som missionerande församlingsrörelse. En utmaning som vi måste möta tillsammans med den världsvida kyrkan. En utmaning som växer och som kräver ett globalt engagemang på politisk nivå såväl som bland samhällets gräsrötter. Och det är frågan kring miljö och klimat.

För många av våra medmänniskor i Asien är klimatförändringarna inte en teori utarbetad av något forskningsinstitut utan en verklighet som riskerar att radera ut byar, tvinga människor på flykt och bidra till ökade konflikter i redan konfliktkänsliga regioner. Naturkatastroferna ökar, vilket forskare menar är en direkt konsekvens av negativa klimatförändringar och dessa förändringar hör samman med vårt sätt att leva.

Miljöfrågan är alltså en fråga som inte längre bara kan hanteras av särskilda intressegrupper utan det är en angelägenhet för varje individ. Och kanske särskilt för oss som vill leva troget övertygelsen om att hela evangeliet är för hela människan i hela världen. Om vi kristna vill ta vårt ansvar och vill vara trogna evangeliet i vår tid behöver vi ta klimatfrågan på allvar.

Afghanistan är ett av de länder i världen som påverkas kraftigt av klimatförändringarna då med svår torka som följd. Nepal drabbas allt oftare av oväntade kraftiga skyfall som medför jordskred och i Bangladesh inträffar översvämningar mer oregelbundet än tidigare. Evangeliska Frikyrkan arbetar i dessa länder för att aktivt motverka klimatförändringarnas förödande konsekvenser och skapa möjligheter till försörjning trots förändrade förutsättningar. Detta är ett sätt som vi som kyrka kan engagera oss i klimatfrågan på ett globalt plan. Men som sagt, det räcker inte. Som kristna behöver vi även ifrågasätta och våga förändra vår tids livsstil och konsumtion.

Årets julhandel invigdes med novembers Black friday. Ett koncept som på kort tid har blivit en mer eller mindre etablerad shoppinghögtid i Sverige. Från november till december beräknas detaljhandelns tillväxt slå nya rekord då den hoppas på att vi ska köpa ännu mer än tidigare.

Men uttrycket ”shop until you drop” är inte längre en charmig slogan för någon som tycker om att förnya sin garderob. Uttrycket bekräftar en sanning för de människor som står på andra sidan av produktionskedjan. Det är sant att västvärldens konsumtion har varit en viktig orsak till minskandet av den extrema fattigdomen i syd. Tusentals människor har fått arbete inom den produktion som förlagts till dessa länder. Dock börjar vi se det omvända.

I veckan som gick kom en ny rapport från FN: Emissions Gap Report 2018. I den framkommer det att koldioxidutsläppen återigen ökar för första gången på fyra år. Den främsta orsaken till detta är jakten på ekonomisk tillväxt.

Vår konsumtion minskar snart inte längre fattigdomen utan påskyndar snarare växande ekonomiska klyftor, miljöproblem och människors lidande. Föroreningar, skogsskövling och kränkandet av minoriteters rättigheter följer i direkta spår av vårt handlande. Här behöver vi som kyrka omvända oss och bli profeter i vår tid.

Vi behöver minska vår konsumtion, dra ned på vårt flygande och uppmuntra de små men betydande politiska incitamenten för ett mer hållbart samhälle. Vi gör det därför att vi bryr oss om vår medmänniska. Men vi gör det också därför att vi är kallade till förvaltarskap av Guds skapelse. En skapelse som Gud utropade som god – inte för vad den kan ge oss, utan för att Han som alltigenom är god har satt sitt avtryck i den.

Linnea Åberg, regionledare för Evangeliska frikyrkans arbete i Asien

Maria Finnevidsson, regionledare för Evangeliska frikyrkans arbete i Asien