Katolska kyrkan ett nödvändigt korrektiv

Eric Jansson, pastor och författare, var min pappa. I hans bibliotek fanns böcker om tidens slut. Dem har jag behållit och skaffat nya i samma ämne, ofta med amerikanskt ursprung. Allt eftersom världens politiska karta ritades om, fick Uppenbarelsebokens "vilddjur" beteckna olika personer. Den babyloniska skökan har dock alltid varit den katolska kyrkan, ett arv från reformationstiden.

Det epitetet används nog inte längre. Den katolska kyrkan är enligt min mening ett nödvändigt korrektiv i svensk kristenhet. Katolska författare som Wilfrid Stinissen, Anders Piltz, Lillemor Hallin och Jean Paillard har inga motstycken, varken inom Svenska kyrkan eller frikyrkan. Här finns öppenhet för vetenskaplig forskning och tro på undret, mystiken. Katolska kyrkan lär oss också vad gudstjänst är, nämligen en församling som firar nattvard och lyssnar till predikan. Ordets och bordets gemenskap konstituerar gudstjänsten. I frikyrkan kan ibland församlingen kallas för publik, det vill säga åskådare, och nattvardsbordets plats bli estrad. Katolska kyrkan lär oss vidare att klagovisorna och bönen Herre, förbarma dig ingår i Bibeln och hör till gudstjänsten och det kristna livet. Utan syndabekännelse saknar lovsången grund. Katolska kyrkan ger oss även ett korrigerande perspektiv på kyrkans historia. Den som gifter sig med tidsandan, med trenden, blir snart änka, sa en engelsman. Det gäller även en kyrkas liv. Rötterna måste finnas kvar om livet skall blomstra.

De 325 första psalmerna i varje kyrkas sångbok är i Sverige gemensamma.

Det innebär att man i Katolska kyrkan både sjunger visor av Luther och läsarsånger.

För Luther var en levande psalmsång det bästa sättet att reta djävulen. En katolsk präst utbrast då, att Luther fört fler själar till helvetet genom sina psalmer än genom sina predikningar. Det finns frikyrkoförsamlingar som stängt orgeln och kastat ut psalmböckerna. I dag kan Katolska kyrkan lära oss betydelsen av församlingssång och lära oss förstå psalmbokens värde.

I början av december var vi många som möttes i Elimkyrkan, Stockholm, för att lyssna till ett samtal om katolsk och protestantisk tro. Man underströk, att kyrkorna numera är eniga om begreppet rättfärdiggörelse genom tro, en central punkt i Luthers lära. Man kunde då ha frågat, varför Katolska kyrkan inte hävt bannlysningen av Luther. Katolska kyrkan har ju bättre än flera protestantiska kyrkor erkänt misstag i det förgångna.

Katolska kyrkan behövs i Sverige.