KD: Vi vill se fler idéburna aktörer

Förenkla för att underlätta. Välfärdssamhället berikas av att många olika aktörer får plats, inte minst de idéburna, skriver Jakob Forssmed.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatten om välfärden har under alltför lång tid varit ­fjättrad vid frågeställningen om välfärdsföretag kontra offentliga aktörer som utförare av välfärdstjänster. Diskussionen om vinst i välfärden är inte oviktig, för frågan hänger nära ihop med valfrihet och mångfald.

Men tyvärr hamnar ofta allt fokus i debatten på privata företag, gärna stora koncerner kontra det offentliga, medan de idéburna organisationernas möjligheter att kunna spela en central och värdefull roll i välfärden tyvärr alltför sällan diskuteras. Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, påpekade nyligen i en debattartikel här i Dagen (den 16 maj) att deras medlemmar skulle kunna spela en större roll i svensk välfärd, givet deras unika engagemang och drivkrafter, men att de alltför ofta betraktas som komplement.

Det har flera orsaker: Socialdemokratiska regeringar har historiskt varit antingen motståndare till eller ointresserade av andra utförare än det offentliga, medan när valfrihetssystem införts av regeringar med annan färg har inte tillräcklig hänsyn tagits till de idéburna aktörernas särart och speciella förutsättningar.

De idéburna aktörernas möjligheter att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet tycks till och med i vissa fall minska och potentialen tas inte fullt ut till vara. Tidigare var det mer vanligt att en skola drevs av organisationer i det civila samhället enligt rapporten Mångfald och enfald. Men nu ser vi en utveckling där andelen skolor utan vinstsyfte minskat avsevärt de senaste åren – mervärden går därmed förlorade. Ett förbud mot konfessionella friskolor skulle förstås ytterligare förstärka en sådan utveckling.

Inom vård och omsorg är inslaget av idéburna aktörer litet. Tittar man på välfärdsutförandet i Sverige totalt sett står den idéburna sektorn bara för ca tre procent. Det är betydligt lägre än övriga nordiska länder (Norge 8 procent och Danmark 14 procent, enligt Famna). I Tyskland och Holland är det ännu vanligare att den offentligt finansierade välfärden utförs av idéburna organisationer.

Därtill är regeringens konstruktion av den föreslagna vinstregleringen så pass trubbig att idéburna verksamheter, trots avsaknad av vinstintresse, ändå riskerar begränsas i sin verksamhet. Var femte av Famnas medlemmar hamnar exempelvis utanför regeringens definition av idéburen verksamhet.

Kristdemokraterna är övertygade om att välfärdssamhället berikas av att många olika aktörer får plats, inte minst idéburna. Dessa har ofta högt förtroende hos medborgarna att driva viktiga välfärdsverksamheter med stora mervärden i form av en tydlig idémässig grund och tradition kring sin verksamhet. Det gäller inte minst värden av gemenskap och sammanhang som i vår tid är en bristvara.

Vi kristdemokrater vill därför se ett antal förenklingar och reformer som underlättar för idéburna organisationer att bedriva sin verksamhet:

* Underlätta upphandlingsreglerna för idéburna organisationer. Vi har nu (tillsammans med Liberalerna) motionerat om vikten av att noga följa upp och granska konsekvenserna av de ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden som riksdagen nyligen behandlat. Detta då det är osäkert om ändringarna kommer att förbättra tillräckligt för ideella aktörers möjligheter och förutsättningar gällande upphandlingar under tröskelvärdet och reserverade upphandlingar och kontrakt.

* Idéburet offentligt partnerskap, IOP, har i flera kommuner varit ett mycket positivt sätt att ta tillvara ideella mervärden i välfärdsverksamheter, men har tyvärr hämmats av ett osäkert rättsläge. Upphandlingslagstiftningen måste snarast förtydligas så att IOP möjliggörs.

* Återinför gåvoskatteavdraget till ideella organisationer. Ett år efter att Alliansen införde avdraget ökade det totala givandet till landets 90-konto­organisationer påtagligt.

* Stoppa vinstbegränsningen i välfärden och reglera efter kvalitet i stället.

* Underlätta för sociala utfallskontrakt där privata, ideella och offentliga aktörer samverkar kring finansiering och genomförande av samhällsinsatser med tydliga mål kring exempelvis minskad brottslighet, minskad psykisk ohälsa och förbättrad integration.

* Sänk skatten på mindre ersättningar till funktionärer i ideella organisationer.

Det är angeläget att stärka civilsamhällets möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling på olika områden. Kristdemokraterna kommer fortsätta arbeta för att idéburen sektor ska kunna verka och växa, det är en viktig del i att möta samhällets utmaningar.

Jakob Forssmed, ekonomisk- politisk talesperson Kristdemokraterna

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Ledarskapskrisen i United
Premium
Foto: Johannes Ottestig