Kim Reenas, IOGT-NTO: Jag drömmer om en vit jul

För de allra flesta av oss är julen något att längta till och se fram emot. En glänta av ljus, värme och gemenskap i den långa vinternatten. Högtiden då vi äntligen har tid. Vad vi firar och hur vi firar skiljer sig åt, men själva firandet, förekomsten av högtider, är universellt. Julen är högtiden då vi har tid för varandra, släkten, vännerna, barnen och alla de andra viktiga rela­tionerna i våra liv.

Men för många barn och unga handlar julen inte om ljus förväntan, utan om oro och otrygghet. Alkoholen gör de vuxna annorlunda och främmande. Många barn går därför på julledighet med tungt hjärta. För dem startar jullovet med hopp om att det just denna gång kommer att bli en ”bra” jul. Men det är också en tid med beredskapsarbete som innebär att vara beredd på situationer som kan uppstå om det inte blir en ”bra” jul. En bra jul handlar alltså inte om julklappar, snö eller knäck – det handlar om trygghet.

Läs mer Felicia Ferreira: Även måttligt drickande kan skapa oro och magont hos barn

I dag brukar jag referera till det beredskapsarbete jag själv ägnade mig åt i barndomen som mina "A-, B- och C-planer". A-planen handlade om firande och umgänge med trygga vuxna. B- och C-planerna handlade om vad jag skulle göra om supandet satte i gång, om vuxna slutade se och höra, huset fylldes av berusade människor och om det blev bråk den här gången. Hur skulle jag göra då, vart skulle jag ta vägen och vem kunde jag ringa?

Jag älskar julen och har under dessa dagar bara känt värme i julledighet och julstök. Jag är så tacksam för att jag, trots barndomens beredskapsarbete och oro, i dag tillhör den skara lyckliga människor som har varma känslor inför denna högtid.

Det finns givetvis inget enkelt svar på varför det blev så, men jag tror att det beror på att julafton var ett sådant tillfälle då mina B- och C-planer aldrig behövde användas. Det visste jag ju tyvärr aldrig i förväg. Om det sedan var tur eller tradition som gjorde att de flesta julaftnar i mitt hem var relativt vita, vet jag inte.

Annat var det inför andra högtider. Trots att det är många år sedan jag var barn och levde nära alkoholens baksidor kan jag ännu inte fullt ut njuta av vissa högtider och firanden. När jag tänker tillbaka på till exempel nyår, midsommar eller födelsedagsfiranden är det något helt annat än värme som sprider sig i kroppen. Minnet av de planer jag behövde rita upp för mig själv, för de olika scenarier som är möjliga när väl "festandet" sätter i gång. Även om supandet inte tog plats varje gång, behövde ju planerna utarbetas och justeras. Jag visste ju aldrig i förväg vilken typ av firande det skulle bli.

Jag är tacksam över att jag haft möjlighet att senare i livet välja en helnykter livsstil. Det är inte alla som har den möjligheten. Denna tacksamhet omfattar också den gåva det innebär för mina barn, att de år efter år med glada och förväntansfulla steg går hem efter sista skoldagen för att fira jul och vara lediga.

I Sverige finns det 320 000 unika upplevelser och strategier inför högtider utöver de jag hade. Det är nämligen så många barn i Sverige som påverkas negativt av en förälders alkoholkonsumtion. För dessa barn är det inte säkert att jullovet är ett efterlängtat avbrott från vardagen. För dessa barn är det inte bara oro och ängslan som man lämnar sista skoldagen med. Barn till föräldrar med alkohol­beroende löper också större risk för våld i hemmet, fysisk och psykisk ohälsa, inklusive att utveckla ett eget alkoholberoende. Detta måste vi använda alla verktyg vi kan för att få stopp på.

Att välja en vit jul och nyår är inte bara ett val du gör för dig själv och dina nära. Ditt ställningstagande spelar större roll än så eftersom du också kan bidra till att synliggöra hur många barn och hela familjer som drabbas av missbruk. Du kan vara en förebild för andra och genom det ifrågasätts och utmanas rådande alkoholnorm. Du kanske underlättar för någon i din närhet som har ett riskbruk att ta det där steget att välja bort eller välja hjälp. Du kan också bara vara där. Att finnas där för ett barn kan göra större skillnad än du kanske förstår där och då.

När skola och fritids har julstängt håller också stora delar av civilsamhället öppet. Inom IOGT-NTO-rörelsen genomförs i år ett rekordstort antal vit jul-aktiviteter där barn och vuxna är välkomna att delta.

Det finns många sätt att göra skillnad och göra julen vit och fri från beredskap och strategier för så många barn som möjligt.

Kim Reenaas, generalsekreterare IOGT-NTO-rörelsen