Debatt

Konsumismen präglar även våra livsval

Den nutida köp- och slängkulturen berör inte endast produkterna som står till för­fogande på marknaden.

Utöver mobiltelefoner, kläder, bilar och parfymer, handlar det även om ett levnadsmotto som avspeglar sig på övriga livet, där våra ursprungliga identiteter och relationer blir lidande.

Sociologen Zygmunt Bauman har analyserat vad den konsumistiska kulturen innebär för oss som individer samt våra mellanmänskliga band, i samband med sin studie av konsumtionslivet. En person som tappat kontakt med sin tradition, religion och kultur, är mer benägen att anamma samtida trender och strömningar. Om den trygga grund som en identitet kan vila på skjuts undan och elimineras, är platsen ledig för en ny sorts ideologi och lära.

Via detta synsätt kan förståelsen för den samtida hedonistiska och materialistiska livsstilen öka. Liksom på Paulus tid är korset och lidandet en dårskap: endast njutning och tillfredsställelse är av något värde. Sökandet efter lyckan sker i ett allt högre tempo, där skaffandet allt snabbare varvas med kastandet, extasen med tristessen.

Samma fenomen tycks uppenbara sig vid en iakttagelse av relationer. Redan för tre år sedan konstaterades att vartannat barn föds utanför äktenskapet. Statistiken gällande antal skilsmässor uppvisar varierande siffror, men trenden överlag indikerar en stigande kurva. Naturligtvis är det inte objektivt att endast titta på en faktor i sökandet efter förklaringen till de allt bräckligare familjeförhållandena. Det vore dock en miss att inte beakta länken som Bauman drar mellan marknadsprinciperna och våra sociala relationer.

Om vi lär oss att slänga bort det vi inte önskar, uppmuntras till att göra oss av med det vi ogillar, finns det anledning att beakta marknadsprincipernas förstörande konsekvenser även utanför handelns sfärer.

En av 1900-talets största psykologer, österrikaren Viktor Frankl, betonade i sin forskning att det mänskliga livet är tomt och hopplöst om inte en större mening uppenbaras och omfamnas. Det är menings­sökandet som driver oss genom livet. Frankl fördömde hedonismen och materialismen, då han var övertygad om att den största meningen inte kunde nås härigenom. Just detta reproducerar konsumtionssamhället: dess ständiga otillfredsställelse håller jakten efter lyckan vid liv.

Ante Filip Tepic, fil master i statsvetenskap

Fler artiklar för dig