Debatt

Kristen tro formas i gemenskap med andra

Utifrån det här synsättet finns också en överhängande risk att vi får svar såsom vi frågar.

Ibland möter jag kristna som försvarar ett etiskt eller moraliskt val utifrån att de "tagit det med Gud." De har, gissningsvis i den egna bönen, frågat Gud om det som de har tänkt göra är etiskt och moraliskt accepterat och upplevt att Gud antingen sagt ja eller bemyndigat beslutet genom frånvaron av ett nej. I och med att Gud sagt ja till beslutet kan de välja en ny livsväg och leva livet så som de själva har planerat.

I en protestantisk tradition blir möjligheten att ifrågasätta andras val begränsad i och med den starka betoningen på den egna läsningen och tolkningen av Bibeln. Om någon i sin egen bibelläsning och bön kommit fram till något, då borde det var förenligt med Guds vilja, resonerar man.

Huruvida läsningen varit del av en gemenskap blir därmed irrelevant. Gud har ju talat till mig!

Utifrån det här synsättet finns också en överhängande risk att vi får svar som vi frågar. Detta gäller i synnerhet i de kristna gemenskaper där Guds karaktärsdrag lika gärna skulle kunna vara en slogan för ett varumärke om att vara smidig och lätt.

Om Gud alltid bejakar mina drömmar och har som främsta uppgift att föra mig dit jag vill, blir tanken på att Gud skulle säga nej väldigt främmande.

Det individuella formandet av den kristna tron är nog en av förklaringarna till den tysta­ kursändring (Joel Halldorf, Dagen 23 juni) som präglat och präglar svensk kristenhet. Om jag, i min egen kammare, kommer fram till ett nytt förhållningssätt­ till kristen etik och moral kan en förskjutning påbörjas. Och då jag ”tagit det med Gud” finns det knappt någon som kan kritisera mig. ”Hon har ju tagit det med Gud, så då kan det ju inte vara fel!”

Läs mer: Tyst kursändring har blivit Pingsts metod

Jag tror att vi är i ett stort behov av att återgå till att låta tron formas i en gemenskap. Den kristna tron handlar om ett eget ställningstagande till Jesus, att säga ja till honom, men den kristna tron handlar också om att vi tillsammans upptäcker Guds vilja för våra liv och vår värld. Paulus uttrycker det bra i Efesierbrevet: "Måtte han i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande, så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek…"

Gud vill stärka vår inre människa, vårt eget jag, men det är tillsammans som vi upptäcker Kristi kärlek för oss och kan ta emot vägledning för våra liv. Det innebär också att möjligheten att "ta det med Gud" blir begränsad. Jag följer Jesus själv, men formas av Jesus i en gemenskap.

Christoffer Abrahamsson,

präst i Betlehemskyrkan, Stockholm

Fler artiklar för dig