Kyrkan är en moder – inte främst modern

Låt oss inte tappa bort det i denna tid som är så präglad av professionalism och yta.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I en bokrecension i Dagen (17 maj) uttryckte sig recensenten Christoffer Abrahamsson på följande sätt: ”Kanske är kyrkans uppdrag främst att vara en moder, inte att söka bli modern.”

Det fick mig att reflektera. Det är ett fyndigt uttryckt, men mer än så, det ligger en djup sanning bakom. Alltsedan pingstdagen har kyrkans uppdrag varit att gå ut med evangeliet , de goda nyheterna och vinna människor för Guds rike. Men också att föda och nära de troende i en förvandlande livsgemenskap med Jesus själv. När kyrkan föddes och den Helige Ande, Hjälparen, utgöts skedde något märkligt. Alla som var samlade i Jerusalem hörde evangeliet förkunnas på sitt eget modersmål. Anden verkade alltså genom lärjungarna så de nådde inte bara ut, utan rakt in i människors hjärtan.

Vi vet att många olika språk talades i Jerusalem vid den tidpunkten. Är en försonad mångfald i uttryckssätt i våra kyrkor en nyckel för att nå in i människors hjärtan? Behöver vi alla få ett modershjärta som är lyhört för vad Anden säger så att vi kan möta människor med evangeliet just där de befinner sig?

Den kristna kyrkan har alltid levt i en föränderlig värld. Det finns inget nytt under solen. Själv har jag levt i pingströrelsen i nästan 70 år. Självklart har många uttryckssätt förändrats under tid. Så har det alltid varit och det är helt naturligt. Det som känns lite sorgligt i en rörelse, som jag älskar, är en viss ensidighet i strävan att vara modern. Men jag vill tro att det går mot en förändring där mångfalden får blomma och att vi inte strävar så mycket efter att vara moderna som att vara en moder.

Kyrkan framställs i Bibeln som Kristi kropp. Där är varje lem i kroppen skapad till att vara till nytta och stöd på sitt speciella sätt. Det talar också om mångfald och att vi tillsammans kan möta varandras och andras behov. Det är väl på pricken vad en god moder gör. Hon ser och möter sina barns behov.

Kyrkan kan också ses som Guds familj. Där alla åldrar och människor med olika bakgrunder har samma värde och har något att ge. Där är det självklart att det givandet innebär en mångfald i uttryckssätt.

Moderna eller omoderna spelar ingen roll. Det viktiga i det hela är kärleken och äktheten i tron. Det lyser igenom i ett modershjärta.

I Bibeln talas det om en sky av vittnen som gått före och att de har något att förmedla till oss som lever nu. På samma sätt tror jag att varje generation har något man vill ge vidare som har varit värdefullt för dem själva. Låt oss ta tillvara det tillsammans med den nutid vi lever i.

När frikyrkorörelsen bröt fram var det allmänna prästadömet signifikativt. Alla hade något att bidraga med. På det viset var det en folkrörelse. Låt oss inte tappa bort det i denna tid som är så präglad av professionalism och yta. Som fostrad i pingströrelsen så fick vi tidigt lära oss: vad säger Bibeln? Den bör vara vägledande även idag. Och där finner jag att mångfald var ett signum för den första kristna församlingen.

Den första kristna gemenskapens strävan var inte i första hand att vara modern utan en moder. Den helige Anden hjälpte dem sedan att på ett vist sätt nå människors hjärtan just i deras tid. Må Gud hjälpa oss på samma sätt i vår tid.

Kerstin Hurtig,

Varberg

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Pingst ledare
Umeåpastorn Ulf Sundkvist är glad över de närmare 650 frivilligledare från norra Sverige som i helgen möttes i Folkets hus i Umeå. Han tror att samverkan mellan församlingarna är nyckeln till framtiden. 
Foto: Thomas Österberg
Foto: Thomas Österberg
Könsdysfori
Maria Hansson är kristen och transaktivist.
Foto: Privat
Foto: Privat