Kyrkorna behöver delta i drogkampen

Är det då konstigt om ungdomar tror sig finna trygghet i drogerna?, skriver Per-Ola Larsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

De senaste 75 åren har samhället förgäves kämpat mot narkotikan. Trots att tonvis av droger årligen tas i beslag av tull och polis ökar kundkretsen. Stränga straff tycks inte avskräcka.

Kanske kyrkorna kan ta aktiv del i kampen mot drogerna? Kan vi vända på Karl Marx tes om att ”opium har blivit folkets religion”? Den kontroversielle professorn och socialantropologen vid Harvard Timothy Leary illustrerade detta på 1960-talet då han påstod att utan LSD kommer 2000-talets religion att bli lika omöjlig som astronomi utan teleskop.

Leary utförde många experiment med sina studenter och menade att de fick djupare religiösa upplevelser genom ett LSD-rus.

En av dem som inspirerade rockkulturen, engelsmannen Aleister Crowley, predikade; ”Ge hela världen så mycket hasch och whisky de vill. De som inte tål det får dö”. Sådana budskap har flödat i många rockkonserter. Är det då konstigt om ungdomar tror sig finna trygghet i drogerna?

Min hypotes är att människan har ett religiöst sinne som söker dialog. Om inte den dialogen får svar genom religiösa upplevelser ligger det nära till hands att söka ett surrogat.

”New age” banade vägen för ett sekulärt samhälle som inte behövde Gud. Sekulära kulter ersatte de religiösa.

År 1968 visades i Stockholm den amerikanska musikalen ”Hair” på Scalateatern i Stockholm. Där sjöngs och predikades marijuanans lov. I en nattvardsliknande scen delas LSD-kapslar till knäböjande ungdomar. Sedan dess har drogliberalismen lyckats ersätta religionen med en falsk trygghet. Samtidigt blir kyrkobesökarna allt färre.

Nu kan vi se resultaten av religionens uttåg ur skolans värld.

Samtidigt har ungdomsmusikens olika kulter fångat en ung generation till gemenskap och kommunion med droger. Vid en rockkonsert är det inte svårt att köpa droger och konsumera till musiken. Det har inte bara lett till otrygghet. De nya neuropsykiatriska sjukdomarna ökar katastrofalt och fyller de psykiatriska vårdmottagningarna. Den ökande psykiska ohälsan betraktas numera som en folksjukdom. ”Trygghet” återskapas av läkare med mediciner som är narkotikaklassade, till exempel Ritalina. Här kan kyrkorna erbjuda reell trygghet.

Som nämndeman ser jag varje månad ungdomar som brutits ned. Missbruket har tvingat dem in i olika former av kriminalitet. Drogerna fördärvar alltså inte bara individerna. Jag har sett narkotikaskadade ungdomar som behöver rehabiliteras mer än ett år för att återfinna hälsan.

Med bön och arbete kan vi vända utvecklingen för att söka nya vägar till trygghet. Kanske Sensus kan ta initiativ till en konferensverksamhet som i ekumenisk anda aktualiserar problematiken? Vi behöver skapa en ny liturgi som använder ungdomskulturens refererensramar men som ersätter narkotikasuget med evangeliets symboler.

Per-Ola Larsson, Teol. kand

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (71%)
  • Nej (29%)
  • Vet inte (0%)

7 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Dagen från Järvaveckan
Premium
Foto: Urban Thoms
Dokument: Kristen ungdomskultur
Premium
Foto: Joakim Lundgren