Landsbygdsföretagen drabbas hårt av corona

Sverige behöver rejäla förbättringar av företagandets villkor för att lyckas klättra upp ur den aktuella krisen, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Redan innan coronaepidemin slog till befann sig Sverige i ett dåligt ekonomiskt läge. En central anledning är att välståndsskapande lyser med sin frånvaro. Under 2019 växte välståndet per invånare med så lite som 0,2 procent. Den svenska ekonomin slutade alltså att växa redan förra året och situationen ser nu att bli betydligt sämre.

Ekonomin har länge stimulerats av låga räntor, med ökade skulder som följd. Hushållens skulder närmar sig 4 500 miljarder kronor. Många av hushållen befinner sig i en skuldfälla, utan förutsättningar att betala av sina lån. Storföretagen flyttar gradvis bort sin verksamhet från landet och det finns en avsaknad av nya och växande företag. Politiken har länge talat om att förbättra företagandets villkor, men i själva verket har regelkrånglet ökat jämfört med tidigare.

Det är inte bara en känsla att det går dåligt för det svenska företagandet, utan något som också syns i internationella jämförelser. Såväl sett till andelen av den vuxna befolkningen som är engagerad i tidig entreprenöriell aktivitet, som andelen som driver etablerade bolag, ligger Sverige på 36:e plats bland 48 länder som studeras av Global Entrepreneurship Monitor.

Den ekonomiska utveckling som finns fokuseras till storstäderna, medan stora delar av landet faller efter. Nyligen lanserade SmåföretagarIndex, där Småföretagarnas Riksförbund analyserar företagandets villkor i landets 290 kommuner. De nio dimensionerna av företagandets villkor som studeras talar sitt tydliga språk: Landets glesbefolkade kommuner faller efter.

Den lokala marknaden är svag i många av landets kommuner, vilket inte förbättras av att handeln skiftar från lokala centrumet till internet. Åldrande befolkning, en stor del av den vuxna befolkningen försörjd av bidrag snarare än arbete och bristande skolkvalitet utmärker också landets glesbefolkade kommuner. Tryggheten från kriminalitet urholkas i dessa kommuner, och avståndet till närmaste polisbil och räddningstjänst är stor.

Kombinationen hög skatt, bristande välfärd, ökad otrygghet från kriminalitet och svårighet att finna kvalificerad personal tillhör vardagen för företagare i glesbebodda kommuner. Många av företagen i norra Sverige drivs av personer som passerat pensionsåldern, och dessa företag riskerar läggas ned under kommande år.

Småföretagarnas Riksförbund har länge pekat på att Sverige behöver ett riktigt lärlingssystem med inspiration från länder som Tyskland, Danmark och Nederländerna. Så kan företagen i glesbebodda kommuner leva kvar när företagarna går i pension, till skillnad från dagens situation där de ofta läggs ned. Politiken måste sluta försöka subventionera fram tillväxt i glesbebodda kommuner, utan i stället sänka de höga skatter som hämmar tillväxten. Staten måste axla sitt ansvar att skydda företagare i hela landet från kriminalitet.

Tyvärr lyssnar inte politiken, med resultatet att de glesbebodda kommunernas tillvaro gradvis försämras. Den enkla sanningen är att reell förändring krävs för att vända den negativa spiral som präglar landets glesbefolkade kommuner, samtidigt som politiken saknar förmåga och vilja att genomdriva nödvändiga förbättringar.

Coronakrisen, och den nedstängning av ekonomin som skedde som följd, har knappast förbättrat läget. När Sverige kommer ur krisen kommer många anställda och företagare att ha tappat sin sysselsättning. Att coronaepidemin slår hårt mot ekonomin är inte unikt för Sverige, utan vad vi ser är början på en rejäl ekonomisk nedgång på global nivå. Andra länder är dock bättre rustade för krisen, då de har bättre förutsättningar till företagsamhet. Sverige behöver rejäla förbättringar av företagandets villkor för att lyckas klättra upp ur den aktuella krisen.

Nima Sanandaji, tekn. dr. och utredare

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer om Coronaviruset

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Hagia Sofia blir moské