Debatt

Lars O Molin: Börja diskutera pensionssystemet på allvar

Den öppna politiska debatten om pensionerna lyser med sin frånvaro, skriver Lars O. Molin.

Våra pensioner borde vara en av de viktigaste politiska frågorna. Det är något son berör alla åldrar, både seniorer och unga. Men var förs debatten om vad som ska hända med pensionerna? Är pensionssystemet så komplext så att de politiska partierna inte vill debattera det?

Det orangea kuvertet som dimper ned i brevlådan varje år ger många ångest och en del vägrar till och med att öppna det. Oro finns, inte minst i en yngre generation, för hur stora pensionerna ska bli.

Ett nytt riksdagsår har precis börjat. Kommer något av de politiska partierna att ta upp frågan om vad som ska hända med pensionerna? Kommer vi från de partier som ingår i den så kallade pensionsgruppen att få se någon fråga, interpellation eller motion som rör pensionerna?

Riksdagen fattade med stor majoritet sommaren 1994 beslut om ett nytt pensionssystem. En genomförandegrupp bestående av de fem partier som stod bakom beslutet ersattes 2006 av en ny pensionsgrupp med uppgift at vårda och förvalta reformen. Från hösten 2014 består gruppen av S, M, KD, C, L och MP.

Den breda politiska enigheten om pensionssystemet är i grunden positiv. Ett problem är dock att pensionsgruppen upplevs som sluten. Den öppna politiska debatten lyser med sin frånvaro. Det ger också fritt spelrum för ytterkantspartierna V och SD som inte är med i pensionsgruppen.

För Kristdemokratiska Senior­förbundet, KD Senior, är pensionerna en prioriterad fråga. Det är hög tid att utvärdera ett 25 år gammalt system. Frågan varför de svenska pensionerna är så låga jämfört med de nordiska länderna måste ställas. Finns det ett grundläggande fel i det svenska systemet? Genom höjda bostadsbidrag och lägre skatter får pensionärerna en bättre situation. KD har verkat för det. Men nu gäller det att utvärdera och på djupet analysera om det finns grundläggande fel i pensionssystemet.

Klyftorna mellan pensionärer och löntagare blir allt större. Pensionerna följer inte löneutvecklingen vilket däremot pensionerna i Danmark gör. Extra svårt är det för de cirka 245 000 pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns. De är så kallade fattigpensionärer, det vill säga de har en disponibel inkomst under fattigdomsgränsen. Deras disponibla inkomst ligger under 12 100 kronor i månaden.

Pensioner handlar om värderingar. En äldre generation måste ha förutsättningar och leva ett värdigt liv och få del av den standardökning som sker i det svenska samhället. Därför är den ideologiska debatten viktig.

Det finns flera frågor som behöver diskuteras. Framför allt gäller det hur stor pensionen ska bli för vanliga arbetande människor. Stora och små frågor måste upp på bordet i den allmänna debatten. Exempel på det är frågan om pensionsavgiften behöver höjas, om tjänstepensionerna ska göras obligatoriska, om reglerna då det gäller småbarnstiden är tillräckliga, om det är rimligt att en person som arbetat heltid i 40 år ofta har en pension efter skatt som bara är någon tusenlapp högre än den som varit arbetslös med mera.

KD Senior har till Kristdemokraternas riksting i november motionerat om att ett arbete ska inledas för att se över vilka förändringar som behöver göras i pensionssystemet. Partistyrelsen skulle kunna tillsätta en arbetsgrupp som föreslår som förändringar som stärker pensionssystemet och ger det den legitimitet som den hade från början. Partiet kan då tydligt redovisa var det står och vad det vill driva i pensionsgruppen. Väljarna får då ett tydligt besked i denna för alla så viktiga fråga.

Lars O. Molin, förbundsordförande KD Senior

Fler artiklar för dig