Leder högersvängen rätt för KD?

Vi är tveksamma till att ambitionen att föra Kristdemokraterna höger ut kommer att leda till framgångar i nästa val. Det skriver tre lokala/regionala KD-politiker.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

När Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning presenterades i början av december kom resultatet för oss kristdemokrater som en kalldusch. Trots en höst då Kristdemokraterna fått stort genomslag för partiet och dess partiledare visade mätningen bara 3,5 procent. Nivån i opinionen är densamma i andra mätningar, där Kristdemokraterna oftast får stöd av under 4 procent av de tillfrågade. För att locka till sig fler sympatisörer har Kristdemokraterna beslutat att ta fram en strategi som ska gälla till valet 2018. I det arbetet måste vi våga inse att en seriös och uppriktig omprövning av politiken är nödvändig.

Kristdemokraternas utveckling har både inom och utanför partiet tolkats som en kraftig högervridning. Vi kan konstatera att den nya inriktningen hittills inte har resulterat i ökat väljarstöd.

Förmodligen beror det på en kombination av orsaker.

När det gäller de totalt dominerande politiska frågorna om invandring och integration har Kristdemokraterna det senaste året lagt mer restriktiva förslag, vilket bedömare samstämmigt tolkat som en tydlig del av den nya profileringen. En undersökning som Demoskop genomfört på uppdrag av Moderaterna visar att betydligt fler väljare uppfattar att Kristdemokraterna för en mer restriktiv invandringspolitik i dag jämfört med tidigare. Samtidigt ökar inte förtroendet för KD när det gäller invandring och integration, enligt undersökningen. Jämfört med våren 2014 har färre störst förtroende för Kristdemokraterna i de frågorna. Ingenting tyder på att väljarna belönar KD-förslagen.

Valanalysen efter det förra förlustvalet 2010 sa att Kristdemokraterna måste inta en tydlig position och fånga upp tunga politiska frågeställningar där det har lämnats ett tomrum. Det har partiet försökt följa. Men valanalysen sa också att väljarna skulle ha lämnat Kristdemokraterna i 2010 års val delvis på grund av att partiet inte förknippades med medmänsklighet i frågan om sjukförsäkringarna, som fick stort utrymme i valspurten. För att lyckas skulle KD betona solidaritet, miljö och global rättvisa, föreslog valanalysgruppen. Men dokumentet städades undan. Förslagen prövades aldrig.

Ett skäl för Kristdemokraternas nya profil har varit att dess väljare alltmer definierar sig som höger. Problemet med detta resonemang är ju att det utgår från vilka som nu röstar på partiet. Mer rimligt vore att tydligare analysera vilka som har lämnat partiet.

Vi vet inte om det handlar om att individer har rört sig högerut eller om att partiet har tappat mittenorienterade väljare samtidigt som mer högerinriktade har tillkommit. En del tecken tyder dock på att det sistnämnda har hänt.

I valet 2002 röstade 70 procent av de frikyrkliga väljarna på Kristdemokraterna. Valet 2014 var motsvarande siffra 35 procent. Den traditionella väljarbasen för Kristdemokraterna i frikyrkorna verkar inte lockas av de senare årens KD-politik. När det exempelvis gäller flyktingpolitiken har statsvetaren Magnus Hagevi konstaterat att frikyrkliga väljare traditionellt har en generös inställning till invandring. Det skulle kunna tyda på att Kristdemokraterna riskerar att alienera sig från de väljare som står närmast partiet.

Kristdemokraternas nuvarande strategi bygger på att Moderaterna tagit stora kliv mot mitten. Nu när Anna Kinberg Batra har fört partiet tillbaka till sin traditionella plats till höger måste det anses orealistiskt att få tidigare moderata sympatisörer att välja KD i stället för M. Dessa väljare lär ha mycket lättare att gå tillbaka till sitt tidigare parti.

Så sent som i oktober beslutade Kristdemokraterna på sitt riksting om sina principer och grundläggande värderingar. Bland dessa finns begrepp som KD har tonat ner på senare år, som förvaltarskap och solidaritet.

I principprogrammet kan kärnan finnas för såväl förnyelse som strategisk positionering. Värderingarna har tusentals år på nacken och bör fungera såväl 2016 som 2018.

Sverige behöver ett kristdemokratiskt parti i riksdagen även efter nästa val. En förnyelse är nödvändig med tanke på det låga väljarstöd som har blivit vardag de senaste åren. Men de kristdemokrater som har engagerat sig för att föra partiet åt höger får inte vara ideologiskt förblindade så att de inte ser att den vägen mycket väl kan vara stängd för att nå framgångar i valet.

När Kristdemokraterna förnyas och utformar sin strategi för framtiden behöver väsentliga delar av kristdemokratin som solidaritet och förvaltarskap sättas högst upp på agendan.

Liza-Maria Norlin (KD), gruppledare Sundsvall

Simon Rundqvist­ (KD), gruppledare Jönköping­

Daniel Sturesson­ (KD), regionfullmäktigeledamot Skåne

Håller du med debattörerna?

Håller du med debattörerna?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Premium
Foto: Leif R Jansson / TT