Lite väl tvärsäkert, Micael Grenholm

Med detta vill jag inte försöka bevisa att islam och kristendom är samma sak.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Micael Grenholm (som gör en formidabel insats för utsatta EU-migranter i Uppsala!) skriver med väldig säkerhet att muslimer inte ber till samma Gud som kristna utan till en avgud, eftersom Koranen inte beskriver Jesus och Gud som Bibeln gör (Dagen 10 mars). Dock stöter vi snart på problem i resonemanget.

Den första fråga som dyker upp är: Tror judar och kristna inte på samma Gud, eftersom judar inte heller bekänner Kristus? Muslimerna vördar trots allt Jesus väldigt mycket mer än judar gör, och således borde även judarna ha fel Gud. Å andra sidan var Jesus och lärjungarna judar.

Att då hävda att det inte är samma Gud, eller åtminstone att det aldrig varit det, förefaller problematiskt. Att däremot säga att vi har olika bilder av samma Gud, där en bild givetvis kan vara mer sann än den andra, tycks rimligare. Varför skulle detsamma inte kunna gälla islam?

Nästa punkt handlar om läsningen av Koranen. De suror Grenholm hänvisar till för att visa att Koranen säger att Gud inte älskar alla människor (3:32, 3:57, 16:23) säger egentligen något som är väldigt vanligt i Bibeln – att Gud inte står på de orättfärdigas och högmodigas sida. Endast 16:23 talar uttryckligen om att Gud inte älskar de högmodiga.

De andra talar om Guds ”vänskap” (åtminstone i svensk översättning). Jämför gärna dessa suror med ”ty Gud älskar bara den som lever med visheten” (Vish. 7:28), eller varför inte med ”Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud” (Jak 4:4). Lösryckta suror och bibelverser som, tycks det mig, inte alls säger emot varandra.

Slutligen kan vi se till kyrkohistorien för en intressant bild av islams upphovsman. Johannes av Damaskus skriver i sin ”Kritik av Islam” om hur islam är en ”heresi”, skapad till följd av att Muhammed läst Nya och Gamla testamentet samt talat med en ariansk munk.

Islam var alltså för Johannes en heresi – precis som arianismen var, och kopplad till den. Arianismen som också var den lära till vilken den förste kristne kejsaren, Konstantin, döptes, och den lära som länge höll på att vinna kyrkostriderna på 300-talet. Det viktiga här är dock att en heresi inte nödvändigtvis är detsamma som avgudadyrkan.

Med detta vill jag inte försöka bevisa att islam och kristendom är samma sak. Däremot vill jag mana till ödmjukhet innan vi drar gränser för vad som är avgudadyrkan och vad som inte är det – för än så länge ser vi bara en gåtfull spegelbild (1 Kor 13:12), och jag ser ingen anledning att inte ta den insikten på allvar (nog kan vi förkunna evangeliet även med den ödmjukheten i behåll?).

Ty Gud är större än vi kan förstå (Job 36:26), större än vårt hjärta och förstår allt (1 Joh 3:19/20); och det gör inte vi.

Simon Hedlund,

prästkandidat för Uppsala ärkestift

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Debatt Helena Erkenborn.
Premium Enligt Europakonventionen finns det rätt till samvetsfrihet vid abort och dödshjälp. Arkivbild.
Foto: SerhiiBobyk
Foto: SerhiiBobyk