Lovsången ”business as usual” klingar falsk

Kapitalismens grundpelare, en ökad levnadsstandard för alla, har kommit på skam, skriver Tomas Bjöersdorff, vice ordförande, IDEA.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I spåren av coronavirusets hälsoeffekter blir de ekonomiska konsekvenserna för hela samhällen och enskilda allt tydligare. En global ekonomisk kris som sannolikt leder till en djupare lågkonjunktur än den världen upplevde 2007-2009. Politiker och företagare ropar efter åtgärder som mildrar de ekonomiska konsekvenserna med förhoppning om att snabbt kunna kicka i gång ekonomin igen. En förhoppning om ”business as usual” (ungefär: affärer som vanligt) och att en ständig ekonomisk tillväxt i terner av BNP är till gagn för oss alla.

Låt oss stanna upp för ett ögonblick och fundera över vilken fråga som engagerade världssamfundet mest före coronakrisen? En inte alltför djärv gissning vore: klimatfrågan. Hotet om en förödande ”klimatpandemi” har naturligtvis inte försvunnit. Världssamfundets kollektiva minne kommer att visa att det personliga ansvaret för att stoppa smittans framfart varit helt avgörande. Förhoppningsvis är denna världsomfattande lärdom också till gagn för vår gemensamma klimatutmaning. Att då genomföra omfattande åtgärder med mål om att återgå till ”business as usual” leder oss inte bara fel utan diskvalificerar också världens ledare, företagare och oss själva för att varken ha sett eller förstått att reformera de ekonomiska förutsättningarna för att skapa bestående liv och bärkraftig tillväxt för samhälle och klimat.

Såväl våra hjärtan som hjärnor borde pragmatiskt kunna leda oss rätt. Kapitalism är det ekonomiska system som visat kraft och förmåga att skapa utbrett välstånd och som tjänat världen väl, speciellt mellan 1945 och 1970. Men problemen med den fria marknaden och fördelningen av den ekonomiska makten har blivit plågsamt tydliga de senaste decennierna. Massarbetslöshet och utanförskap har lett till trasiga samhällen. Enligt Eurostat var mer än en tredjedel av den yngre befolkningen i Italien, Spanien och Grekland arbetslösa under december 2019. Flera studier, av bland andra McKinsey och Ernst & Young, vittnar om en utbredd pessimism bland västvärldens ungdomar som sannolikt blir den första generationen i modern tid som får sämre förutsättningar än sina föräldrar.

Oro och ilska har förstört tilltron till regeringar och politiker och skapat utrymme för missnöjespolitiker. Samtidigt har investerare och företag fritt kunnat utvinna mineraler och fossila bränslen och samtidigt släppa ut växthusgaser utan nämnbara konsekvenskostnader. Produktion har flyttats till länder där det varit möjligt att utnyttja lokal arbetskraft med löner och arbetsmiljö som varken täcker medarbetarnas levnadskostnader eller garanterar deras hälsa. Allt för att möta aktieägarnas krav om maximerade vinster. Kapitalismens grundpelare som en gång byggdes på idén om en ständigt ökad levnadsstandard för alla har helt enkelt kommit rejält på skam. Behovet av att reformera det ekonomiska systemet har aldrig varit viktigare för att tillförsäkra människan en trygg framtid.

Det inte en fråga om svart eller vitt. Socialism, kommunism eller totalitarism är inga alternativ. Hur ser då en reformerad kapitalism ut? I januari utarbetade World Economic Forum i Davos förutsättningar för en reformerad kapitalism kallad Stakeholder Capitalism, fritt översatt ”Intressentkapitalism”. Denna innebär att:

1. Företaget behöver ett annat syfte än att bara maximera ägarnas vinster. Syftet är fortfarande att skapa vinst men som resultat av att bygga starka och friska samhällen.

2. Företagets verksamhet stöder samhället och betalar sin rättvisa andel av skatter. Det förutsätter att kunna mäta och beräkna företagets negativa samhällspåverkan som redovisas i årsbokslutet.

3. Företaget betraktar sina kunder, leverantörer, anställda, aktieägare och samhället som partners i sitt värdeskapande.

4. Företaget uppfyller samhälleliga ambitioner som en del av det bredare samhällskontraktet. Tillsammans med offentlig sektor och civilsamhället tjänar företaget allas mål om en trygg, säker och hållbar värld.

Effekterna av coronakrisen i våra dagliga liv, klimatkrisen som väntar på förnyad uppmärksamhet från världens ledare, ett ökat socialt utanförskap och en orättvis förmögenhetsfördelning är några exempel på anledningar till varför ett reformerat ekonomiskt system behövs och varför samhället och en ny generation unga efterfrågar det framför ”business as usual”.

Tomas Bjöersdorff, vice ordförande arbetsgivar-organisationen IDEA, tidigare vd Erikshjälpen Second hand

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (67%)
  • Nej (28%)
  • Vet inte (6%)

18 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Avkragningen i Luleå