Marcus Jonsson: Det går att stoppa ondskan

Finns det hopp för mänskligheten? Ja, märkligt nog kan det hävdas med ett eftertryck just detta år med allt fokus på Hitler och nazismens ondska, skriver Marcus Jonsson (KD).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Koncentrations- och dödslägret Auschwitz-Birkenau står som symbolen för Förintelsen. Men övergreppen och mördandet var inte begränsat till denna plats. Under de tolv år som Hitler- regimen höll sitt grepp om Tyskland uppstod ghetton, arbetsläger, koncentrationsläger och dödsläger runt omkring i Europa.

Under en period av 13 år arbetade United States Holocaust Memorial Museum med en kartläggning av detta vittspridda system av förnedring, förtyck och förintelse. Man fann 42 500 ghetton och läger i de områden som kontrollerades av Nazityskland under åren 1933–45. När siffran över antalet dödsoffer presenterades blev erfarna historiker chockade, eftersom 15–20 miljoner döda människor översteg tidigare uppskattningar av Förintelsens offer.

Andra världskriget var på alla sätt ett förintelsekrig. Total utplåning följde den tyska expansionen österut, sedan kom ödeläggelsen i retur när Hitlers arméer trängdes tillbaka. Arkitekten Alber Speer var naziregimens rustningsminister, efter kriget berättade Speer hur han trotsade sin Führer när orden kom att ödelägga Paris i samband med den tyska reträtten. Ändå blev 460 000 byggnader förstörda i Frankrike under kriget.

Vissa områden i Europa blev i det närmaste utraderade. Den österrikiska staden Wiener Neustadt hade 4 000 byggnader före kriget, när freden kom var endast 18 intakta. Tio miljoner var hemlösa i Ukraina. I Budapest var hälften av husen obeboeliga. Den tyske statsmannen Konrad Adenauers memoarer berättar hur staden Köln hade 760 000 invånare före kriget och vid krigsslutet endast 32 000 personer kvar på den ena sidan av floden Rehn. Grekland hade förlorat en tredjedel av sin skog under den tyska ockupationen och över 1 000 byar hade bränts. Ondskan manifesterad med rykande ruiner.

Det är inte bara i historieböcker och dokumentärer som det våldsamma hatet understryks. Inom populärkulturen är andra världskriget ett återkommande uppslag för nya filmer där människan uppvisas i sitt allra sämsta tillstånd. Alltid iklädd tysk uniform.

Men hur ser Tyskland ut i dag? Vilka värden är det som nu uttalas från Berlin?

Det räcker med att skriva namnet Angela Merkel för att påvisa att Tyskland numera är ett helt annat land. När hundratusentals flyktingar sökte sig till Europa för fem år sedan sa Merkel en sensommardag: ”Tyskland är ett starkt land. Ledmotivet som vi närmar oss detta med måste vara: Vi har uppnått så mycket – vi klarar det”.

Resultat blev att 890 000 människor kom till Tyskland under 2015. Detta är ett värderingsskifte. Landet som drev människor på flykt och tog livet från dem, blev nu en fristad för dem som i Syrien-kriget fått hem och liv förstörda.

Konrad Adenauer som under andra världskriget antingen var fängslad, i husarrest eller på flykt undan naziregimen, blev efter kriget en politiker som sökte försoning. Adenauer konstaterade att det tyska folket befann sig inte bara i en stor materiell nöd: ”Folket var också i ett farligt andligt och själsligt tillstånd, det var långt mer sönderbrutet än vad man trodde”.

Men förvandlingen som Merkel representerar infann sig inte för fem år sedan. Redan ett år efter Hitlerregimens kapitulation sa Adenauer: ”Men kristendomen och kristna värden har vi inte för att de ska lyftas fram på söndagar och helgdagar. Detta ska tillämpas i det vardagliga livet. Det måste tillämpas i det offentliga och i synnerhet det politiska livet. Vi har sett vart vi har kommit då man lämnat kristendomens grundvärden. Det är till det djup där vi nu befinner oss.”

Här framstår skillnaden i all sin tydlighet. Nazisterna bar på idéer som klädde av folk deras rättigheter. Adenauer bars av en kristen människosyn som upprättade ett sönderbrutet folk. Utifrån denna etik blev Adenauer som 73-åring Västtysklands första förbundskansler, ett ämbete han innehade i 14 år och under den tiden restaurerades landet.

Den 3 oktober är det 30 år sedan det delade Tyskland enades, det gamla kommunistiska Östtyskland förenades med det demokratiska Västtyskland. Men varken nationalsocialismen eller kommunismen har kunnat hålla tillbaka den kristna etiken.

Tysklands historia visar att mänskligheten inte är statisk. Vi kan förändras. Men du och jag väljer vilka ideal vi ska präglas av.

När antisemitismen åter breder ut sig. När människovärdet devalveras och människor kallblodigt skjuts till döds runt om i vårt land, då är det bra att påminnas om Tyskland. Förändring är möjlig. Om rätt värderingar bär dig, finns det alltid en väg ur hatets förtyck till samhällsgemenskapens frihet.

Marcus Jonsson, riksdagsledamot (KD)

Läs mer om Förintelsen

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Sambo och giftermål
Sex har en själslig dimension som inte försvann bara för att kyrkans sexualmoral kastades överbord av 1960-talets rebeller. 
Foto: mari lezhava
Foto: mari lezhava
Explosionen i Beirut
Alia Abboud.
Foto: Skärmdump
Foto: Skärmdump