Maria Nilsson (L): Därför är etableringsstopp av konfessionella skolor rätt

Skolan ska vara en plats där världar öppnar sig snarare än stängs, därför är det rätt att stoppa nya konfessionella skolor, skriver Maria Nilsson (L).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vad betyder det att vara kristen och politiker eller som i mitt fall kristen, liberal och politiker? Det finns en skillnad i valet att presentera sig – den kan uppfattas som hårfin men avslöjar synen på de olika stor­heterna. Är jag en kristen politiker eller är jag kristen och politiker? Jag är kristen och politiker. Ord har betydelse.

Det finns några frågor som ofta uppmärksammas som vattendelande. Det handlar om konfessionella skolor, samvetsfrihet i vården och dödshjälp. För några år sedan kunde abort och synen på HBT också läggas till den listan.

Inte sällan har jag fått höra varianter på följande ”Hur kan du som kristen vara emot konfessionella friskolor eller hur kan du som troende inte förstå problemet med att ta bort samvetsfriheten i vården?”

Låt oss stanna vid konfessionella friskolor. Förra veckan kom den utredning som regeringen tillsatte 2018 syfte att analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. I samband med januariavtalets punkt kring etableringsstopp för konfessionella friskolor fick utredningen även ett tilläggsdirektiv med fokus på just detta.

Jag stödjer ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. Det finns även andra delar av utredningsresultaten som förhoppningsvis kommer leda fram till välbehövliga regelförändringar. Det gäller till exempel att det ska införas en anmälningsplikt som innebär att konfessionella inslag kan förekomma om skolan har angett sig som konfessionell.

I dag har flera av de mest uppmärksammade fallen kring könsegregering och andra missförhållanden i religionens namn skett på skolor som inte är anmälda som konfessionella. Den nu stängda Safirskolan (tidigare Vetenskapsskolan) i Göteborg var till exempel inte registrerad som en konfessionell friskola samtidigt som det framkommit rapporter om att bland annat moralpoliser verkat på skolans område och att det förekommit att elever tvingats att be.

Jag är djupt tacksam för min uppväxt i frikyrkan men jag är lika tacksam för möjligheten att i en kommunal skola träffa elever med annan bakgrund. Att få möjligheten att inse att min värld inte var den enda, utan en av flera olika världar. Det är min övertygelse att tron stärks när den ifrågasätts och inte tvärtom. Skolan ska vara en värld där åsikter bryts mot varandra och där världar öppnar sig snarare än stängs. I en starkt religiös miljö kan även det outtalade vara begränsande. Det räcker med en blick, ett ansiktsuttryck, en grimas för att förstå att sex före äktenskapet inte är tillåtet, att homosexualitet är en synd och abort inte är förenligt med kristna värderingar.

Det är därför som avigsidorna med konfessionella friskolor kan vara att svåra att identifiera via fler skolbesök och bättre granskningar från Skolinspektionen. Synd och skuld är starka begrepp och sättet som de används av auktoriteter till exempel lärare i skolan kan komma att prägla eleverna för lång tid. Det har hävdats att ett stopp för nya etableringar av konfessionella friskolor strider mot Europakonventionen. Det är också något som utredaren tar upp sina resultat och konstaterar att det kan behövas en prövning av Europadomstolen.

Det senaste året har religion börjat diskuteras alltmer i det offentliga samtalet. Det är på många sätt en bra utveckling. Efter decennier av sekularisering har vi i Sverige blivit rädda för religion. Det har bland annat fått konsekvenserna att många har svårt att skilja mellan vad som är gudstro å ena sidan och vad som är fundamentalism och extremism å andra sidan.

I dagens Sverige tenderar det inte att finnas några nyanser mellan att regelbundet besöka en moské som en aktivt troende muslim och att vara islamist eller att, för att ta ett annat exempel, att vara med i frikyrkan skulle vara att likställa med att vara med i församlingen i Knutby. Att gå i kyrkan, prata om bön eller förbön, Gud och Jesus har länge ansetts suspekt och inte överensstämmande med ett logiskt och rationellt tänkesätt som mycket av samhället bygger på. Vi har blivit oförmögna till religiösa nyanser. Vi får heller inte glömma bort att olika religioner och religiösa utövare i Sverige också är olika ”sekulära” till sina uttryck.

Jag tror det är viktigare än någonsin att vi står upp för en sekulär stat. Det betyder inte att vi ska vara rädda för religiösa utövare eller för religion. Religion när den utövas utan tvång eller utan att baseras på skuld är något vackert och för många en ständigt närvarande tröst och styrka.

Maria Nilsson, riksdagsledamot (L) Göteborg, ledamot i utbildningsutskottet

Läs mer Förslag: Från 2023 får inga nya kristna friskolor startas

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (22%)
  • Nej (74%)
  • Vet inte (4%)

100 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Bethel church
Ta emot inspiration från karismatiska förnyelserörelser, men fånga också upp de varningssignaler som finns. Bilden: Bill Johnson undervisar på bibelskolan i Kalifornien.
Foto: Christopher Visser
Foto: Christopher Visser