24 september 2020

En tidning på kristen grund



Debatt

Martin Kroon: Klimatalarmistiska rörelsen saknar vetenskaplig grund

Budskapet hos den klimatalarmistiska rörelsen saknar gedigen vetenskaplig grund.

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter.

Johannes Widlund gav replik (Klimatet visst viktigt för kristna – rangordna inte våra uppdrag) på mitt inlägg om klimat­alarmismen. Mitt huvudärende var alltså att vi som kristna inte ska ansluta oss till den klimatalarmistiska rörelsen. Budskapet hos denna rörelse saknar gedigen vetenskaplig grund och riskerar att ge dagens unga en omotiverat dyster syn på framtiden.

Widlund menar att jag är selektiv i min läsning av FN:s rapporter. Det är jag också. För all vetenskaplig data är inte likvärdig. Faktiska mätningar och observationer måste alltid ges större tyngd än olika typer av modellprediktioner och slutsatser därav. Mätningar av temperatur, havsnivåer, mängden nederbörd, längden på torrperioder, frekvens och styrka hos orkaner, et cetera under det senaste seklet måste ses som ”tyngre” vetenskapliga fakta än olika typer av förutsägelser utifrån klimatmodeller. Modellering av klimatet är en viktig del av vetenskapen, men resultaten måste tolkas med förstånd.

Widlund hänvisar till uttalanden av Johan Rockström och Kevin Anderson. Dessa herrar är engagerade i klimatfrågan men är knappast några auktoriteter när det gäller den naturvetenskapliga grunden för klimatet och dess utveckling. Rockström är till exempel agronom och alltså inte klimatforskare i egentlig bemärkelse. Det är därför olyckligt att just han får så stort utrymme i media i klimatfrågan.

Widlund menar att förutsägelsen av den globala uppvärmningen är tämligen säker och kan liknas vid hur mycket varmare en gryta blir när man lägger på vedträn på elden. Men detta resonemang gäller förutsägelsen av den framtida jämviktstemperaturen, det vill säga den temperatur som i framtiden kommer att råda när klimatet stabiliserat sig i förhållande till en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären. Denna jämviktstemperatur ligger många hundra år in i framtiden, och klimatet längs vägen dit är allt annat än lätt att förutsäga. Detta illustreras också av den betydande osäkerhet som finns i olika modellförutsägelser av det framtida klimatet.

Widlund menar att jag gör en alltför skarp åtskillnad mellan klimat- och miljöfrågor. Min poäng är att man inte slentrianmässigt ska klumpa ihop dessa frågor. Men jag medger att Widlund har en poäng och att jag uttryckte mig slarvigt i mitt förra inlägg. I vissa frågor, till exempel när det gäller minskningen av korallrevens utbredning, kan man inte separera klimat- och miljöfrågan. Ökningen av havstemperaturen och koldioxidens försurande effekt på haven bidrar sannolikt till koralldöden, även om andra faktorer, såsom övergödning, förmodligen också spelar roll.

Till sist bör sägas att jag inte är ensam om att mana till återhållsamhet och lugn i klimatfrågan. Mina slutsatser i klimatfrågan är till exempel i linje med Lennart Bengtssons slutsatser. Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi med en lång forskargärning bakom sig. Han bör betraktas som en verklig auktoritet på området. För den som vill sätta sig in i klimatfrågan och få en lättillgänglig introduktion till klimatvetenskapen kan Bengtssons nyligen utkomna bok "Vad händer med klimatet?" varmt rekommenderas.

Martin Kroon, professor i maskinteknik vid Linnéuniversitetet

Fler artiklar