Migrationsverket: Konversion är svårutrett

I debattartikeln "Hur många fler konvertiter ska behöva dö" i Dagen den 8 oktober 2018 ställer Hanna Leonardsson en rad frågor om Migrationsverkets bedömningar i asylärenden där den sökande åberopar konversion som skyddsskäl.

Till att börja med vill jag säga att det är oerhört tragiskt när en ung människa tar sitt liv. Asylärenden där konversion åberopas hör till de mest svårutredda och komplexa ärendena vi har att hantera på myndigheten. Vi försöker ta oss an den uppgiften genom att ge specifikt stöd och styrning till våra beslutsfattare, till exempel genom utbildning och riktlinjer.

När Migrationsverket fattar beslut är det alltid den asylsökandes egen berättelse som är grunden för Migrationsverkets bedömning. Därutöver ingår även vittnesmål, intyg och annan stödbevisning i helhetsbedömningen av ärendet.

Läs vidare: Debatt: Hur många fler konvertiter ska behöva dö?

Migrationsverket ska ställa relevanta frågor anpassade till det enskilda ärendet. Beroende på vad som framkommer kan även kunskapsfrågor ha betydelse för helhetsbedömningen. Så är inte alltid fallet, men det kan exempelvis vara relevant om en person uppger sig studerat teologi eller verkat som präst eller pastor.

Jag tycker också man behöver se Migrationsverkets roll som en del i en kedja, där sökandens offentliga biträde, domstolens prövning i det enskilda ärendet och den vägledning vi som myndighet får av Migrations­överdomstolen och de internationella domstolarna på området, är viktiga.

Det är bra att frågan uppmärksammas eftersom Migrationsverket hela tiden kan utvecklas och bli bättre. Som en del i det har vi under året gjort en kvalitetsuppföljning och vi för regelbundet en dialog med Sveriges kristna råd där vi utbyter kunskaper och erfarenheter.

Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket

Läs även: Mahmoud orkade inte leva efter asylavslag