Nu är det dags för en äldrekonvention

Det är fantastiskt att människor över hela vår värld lever allt längre med vitalare liv högt upp i åren.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Valåret 2018 fyller FN:s mänskliga rättigheter 70 år. Under de åren har medellivslängden i väst ökat väsentligt. Samtidigt blir främst nya tekniska och medicinska rön allt snabbare obsoleta.

I den snabba förändringen får de äldre inte lämnas i ett socialt och tekniskt utanförskap. För oss i välfärdsligans tätposition är det en social utmaning att styra samhällsutvecklingen så att generationer inte ställs mot varandra när resurserna är ändliga eller till och med tryter.

Demografin och den starkt förändrade åldrandeprocessen innebär att det endast är de äldre själva, som har kunskap och erfarenhet av vad det innebär att bli äldre idag.

Därför behöver de kommande generationerna politisk och social stimulans att i mindre grad använda ålder för att karaktärisera människor. Både yngre och äldre lider skada av åldersdiskriminerande attityder. Alla ska tillförsäkras FN:s målsättning från 1948: ”Rättigheterna beskriver vad som inte får göras mot någon människa och vad som måste göras för varje människa.”

FN:s barnkonvention från 1982 har flyttat fram barnperspektivet. Äldres mänskliga rättigheter behöver nu samma fokus som barn och ungdom så rättmätigt tillerkänns.

Det är fantastiskt att människor över hela vår värld lever allt längre med vitalare liv högt upp i åren. Därför behövs nytt fokus på äldres rättigheter, äldres friska liv med flera yrkeskarriärer, äldres och äldre-äldres värdiga omsorg när de behoven kommer.

En äldrekonvention skulle också öka trycket på näringsliv och politik att behålla och släppa fram äldres kompetens.

I den moderna välfärdsstaten behövs allt fler i arbete. Men de som vill och kan arbeta efter 65 års ålder fråntas det skydd och som socialförsäkringssystemet ger. Sådan lagstiftning bygger på föråldrade tankar som hindrar istället för att stimulera till ett fortsatt aktivt liv.

Några exempel: Handikapp­ersättning kan man inte få om handikappet uppstår efter 65 år.

Vid funktionsnedsättning kan man få bilstöd, men det upphör på 65-årsdagen. Den som arbetar och är 65+ kan ha rätt till sjukpenning, men rätten försvinner efter 180 dagar. Om funktionshinder uppstår efter 65 år, finns ingen rätt till LSS. Lagstiftning förstärker attityder som i sin tur speglas i riksdagen.

I dag finns cirka 1,5 miljoner pensionärer, det är 28 procent av valmanskåren, men dessa utgör endast 4 procent av riksdagsledamöterna. R­epresentationen i kommun- och landstingsfullmäktige är lika dålig. Det finns en hotande ålderism inom arbetslivet, hälso- och sjukvården, inom media, i språket, i attityderna och i lagstiftningen.

Vi påbörjar nu ett arbete för att Kristdemokraterna ska flytta fram äldres situation och verka för en FN-konvention om äldres rättigheter.

Sätt ned foten och skapa en äldrekonvention – Nu!

Gunbritt Lindén Parsmo, Nora, leg sjuksköterska/ Fil.kand. geriatrik och pedagogik.

Ulf Lönnberg, styrelseledamot i Kristdemokraternas Senioirförbund, tidigare ledamot Europeiska Seniorunionens exekutivkommitté

 

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Den digitala kyrkan