Nya steg mot ett fossilfritt Sverige

Varje land behöver rannsaka sin användning av energi och resurser.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Klimatförändringarna är en realitet som redan i dag drabbar många människor på vår jord, inte minst bland de fattigaste. Varje land behöver rannsaka sin användning av energi och resurser för att se hur vi kan bidra till en lösning på detta globala problem.

Den största utmaningen för att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Inrikestransporterna står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp.

Samtidigt som energianvändningen i transportsektorn har minskat på senare år, står fossila bränslen för upp emot 90 procent av denna. Transportsektorn bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och är den sektor som är mest beroende av importerad energiråvara.

Kristdemokraterna och övriga allianspartier genomförde under sin tid i regeringsställning en lång rad insatser för ett mer fossilfritt Sverige. I dag kan vi se resultatet. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt, inte minst så kallad syntetisk diesel.

Sverige är i dag det land i EU som har högst andel förnybar energi. Kristdemokraterna vill fortsätta arbetet med att stärka svensk miljö- och klimatpolitik.

För att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och ett klimatneutralt Sverige 2050 behövs fler politiska insatser som påskyndar omställningen till en mer fossilfri transportsektor och ett miljövänligare klimat.

Det krävs långsiktiga och effektiva styrmedel för ökad användning av förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och eldrift samt mot effektivare transporter.

Kristdemokraterna föreslår därför en höjning av koldioxidskatten för fordon. Det är en viktig åtgärd för att minska de fossila utsläppen inom transportsektorn. Med en höjning av koldioxidskatten är det dessutom fordonets miljöprestanda som ligger till grund för beskattningen och inte körsträckan, vilket är viktigt inte minst för alla som bor och verkar i glesbygden.

Försäljningen av laddhybrider och elbilar har utvecklats snabbt på senare år. Supermiljöbilspremien, som infördes av Alliansregeringen 2012 har bidragit till denna utveckling och antalet elbilar har på några få år ökat från cirka 1 200 till cirka 17 000 och vid årets slut förväntas vi ha 31 000 elbilar i vårt land. För att den glädjande tillväxten av el- och hybridbilar inte ska stanna av är det viktigt att utbyggnaden av laddstolpar fortsätter.

Fortfarande känner många stor osäkerhet kring om de kommer att stöta på någon ”elmack” innan batterierna är urladdade. Denna så kallade räckviddsångest kan avhjälpas genom en snabb utbyggnad av laddningsinfrastrukturen. Därför föreslår Kristdemokraterna att ytterligare 125 miljoner kronor per år under perioden 2016-2019 avsätts för ett statligt stöd till utbyggd laddinfrastruktur. Stödet ska kunna ges till företag, bostadsrättsföreningar, privata och kommunala bostadsföretag samt kommuner runt om i landet och ska kunna användas till publikt tillgängliga laddstolpar för såväl snabbladdning som normalladdning

Samtidigt är det viktigt att biodrivmedel fortsatt gynnas i förhållande till fossila bränslen. Det är olyckligt att EU-kommissionen inte tycks förstå att biodrivmedel är klimatneutralt på lång sikt.

Från Bryssel försöker man hindra Sverige från att ha skatter som tar hänsyn till drivmedlens olika klimatpåverkan. Detta har lett till att etanol och biodiesel blivit dyrare att producera än dess fossila motsvarigheter. Här måste Sverige sätta ner foten!

Lars-Axel Nordell, Örebro, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (KD)

Robert Halef, Södertälje, riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson (KD)

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Årets medmänniska
Usha Deminger Sandgren.
Foto: Per-Johan Thörn
Foto: Per-Johan Thörn