Ökat våld mot Sveriges religiösa

Att vara utsatt för hatbrott borde inget samfund behöva uppleva, det är ovärdigt ett demokratiskt samhälle. Det skriver företrädare för myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

SST välkomnar att samverkansorganet för de muslimska riksorganisationerna, Islamiska samarbetsrådet, under 2014 kommer att göra en större kartläggning av säkerhetsläget och krisberedskapen i muslimska föreningar.

Vi ser ett stort behov av att göra en översikt av det här slaget – inte minst i ljuset av den senaste tiden upprepade attacker mot svenska moskéer.

På mindre än tre månader har svenska moskéer utsatts för flera grova attentat. I november 2013 krossades rutorna till entrén i Fittjamoskén och grisfötter slängdes in. Fyra veckor senare rapporterade den muslimska föreningen i Trollhättan att någon placerat ett nyslaktat grishuvud vid deras böne­lokal.

Torsdagen den 2:a januari vandaliserades den stora moskén på Södermalm i Stockholm. Tidningarna rapporterar när det har hänt men få – om några – röststarka ledarskribenter, partiledare eller andra opinionsbildare har pekat på att det kan finnas ett mönster. Varför är det så tyst kring detta?

Detta sker i ett Sverige där en höggravid muslimsk kvinna bara två månader tidigare misshandlats på en parkering i Stockholm, med tydliga islamo­fobiska motiv. Det sker i ett Sverige där Brå rapporterar att hatbrotten riktade mot religiösa minoriteter ökar för varje år.

Myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) har statens uppdrag att stödja trossamfund verksamma i Sverige. Detta innebär att vi står i daglig kontakt med hela det mångreligiösa Sverige. Vi ser och hör att de islamofobiska attentaten skapar en stor ångest och oro. Inte bara hos ledarna för de muslimska riksförbunden utan också i lokala muslimska föreningar – och hos individer.

Ska man som svensk behöva leva i ständig rädsla för att visa sin religion öppet? Denna oroliga tillvaro gäller dessutom inte bara för muslimerna i Sverige.

Även andra samfund, framför allt med medlemsbas i Mellanöstern och Nordafrika, är måltavlor för rasistiska och främlingsfientliga hot och attentat. Vi såg det även i en anlagd brand riktad mot Katolska kyrkan i Botkyrka i slutet av hösten.

Vi på SST märker också hur attackerna och det hotfulla samhällsklimatet skapar en tystnad från samfunden – man vill inte uppfattas som gnällig eller ställa för mycket krav. Vi ser också risken – vilket bekräftas av flera religiösa ledare – att hoten och attackerna bidrar till att skapa en känsla hos religiösa grupper att de inte har tillåtelse att ingå i det svenska samhället.

Detta i sin tur bidrar till att marginalisera redan mycket utsatta grupper. I värsta fall kan det också bidra till religiös extremism.

Allt är dock inte mörker. Vi ser hur attackerna mot moskéer, synagogor och kyrkor har skapat små – men mycket värdefulla – uttryck för solidaritet.

Vi tror att Sverige mår bra av religiös mångfald. För att detta ska kunna vara en verklighet och inte bara ett honnörsord måste alla religioner få verka fritt – utan hot om våld och förnedring.

De fyrtiotvå samfund som relaterar till SST äger många frågor gemensamt. Men att vara utsatt för hatbrott borde inget samfund, gemensamt eller enskilt, behöva äga. Det är ovärdigt ett demokratiskt samhälle.

Max Stockman, handläggare för kontakt med muslimska och ortodoxa trossamfund (SST)

Örjan Wallin, handläggare för krisberedskapsfrågor (SST)

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium SD vill förbjuda kors på jobbet i flera regioner.
Ledare
Premium