Om Gud bekräftar borde även vi göra det

Även på apostlarnas tid lät man sig påverkas av Andens verksamhet bland människor. Det skriver Mikael Karlendal i replik på senaste dagarnas debattsvar angående barndop/troendedop.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Jag nämnde ett bibelsammanhang, Apostlagärningarna (Apg) 10-11, i min artikel om vad som fått mig att påbörja en teologisk resa, där jag bland annat ändrat dopsyn. Jag skrev inte att den texten bekräftade barndopet eller något annat dop heller för den delen, utan jag använde den texten som ett bevis på att man även på apostlarnas tid lät sig påverkas av Andens verksamhet bland människor, på ett sådant sätt att man kom att ändra invanda tankemönster och skrifttolkning.

Och det är det jag också gjort, när jag bland annat sett Andens verk i de barndöpande kyrkorna. Det jag menade var, att det torde stå utom allt rimligt tvivel att alla de människor som levt under de århundraden då enbart barndop praktiserades och alla de andefyllda, ej troendedöpta människor idag, som finns i dessa kyrkor, bevisligen är medlemmar i Guds församling genom sin tro och sitt (barn)dop.

David Svärd (webbdebatt Dagen 18/12) och David Westergård (Dagen 18/12) menar att jag feltolkar texten, och att det Anden bekräftade var deras tro och inget annat. Men jag tror att båda missar en viktig poäng i det större sammanhanget.

Det framgår i Nya testamentet (NT) att den kanske största stridsfrågan på den tiden var, om hedningar som kom till tro på Jesus (och döptes) skulle omskäras och bli judar och hålla hela Mose lag, eller inte. Med andra ord, räcker det med bara tro och dop för hedningar? Väldigt många menade att det inte gjorde det.

Utifrån bara Gamla testamentet (dåtidens bibel) framgår detta inte på ett tydligt sätt. Och Jesu missionsbefallning skulle lätt kunna förstås som att alla folken inte bara ska döpas, utan också ska omskäras och hålla hela Toran. Man skulle med andra ord kunna tolka Jesus, som att apostlarna skulle göra alla folk till lärjungar, efter att de enligt profetiorna har börjat strömma till Sion för att lära sig Herrens lag, och med det inkludera att de omskurit sig och blivit judar.

Det är utifrån det perspektivet vi måste läsa texten i Apg 10-11. När Gud ger Petrus en sådan syn och låter änglar tala och Anden falla över hedningar som bara tror, så är det för att visa Petrus ett nytt sätt att förstå Guds frälsningsverk. Det framgår av texten, att det som förvånade Petrus och de andra, inte var att Anden föll över troende som ännu inte var döpta, utan över att Han föll över just icke-judar. Och det var just av den anledningen som Petrus döpte dem. För först nu insåg han, att Jesustroende hedningar kan tas in i församlingen genom dop fast de inte blivit omskurna och är judar!

Frågan var dock ännu inte fullständigt löst. Vi läser i resten av NT om hur detta är en ständig strid. Många tycks ha menat att tro och dop endast var första steget in i förbundet. Och många menar att om det ska bli på riktigt, måste de hednatroende nu gå vidare och omskäras.

Paulus är den som särskilt kämpar för att de hednatroende inte ska behöva omskära sig och bli judar överhuvudtaget. Romarbrevet och Galaterbrevet vittnar speciellt om detta. I Apg 15 reser Paulus och Barnabas upp till Jerusalem för att träffa de andra apostlarna och de äldste och en gång för alla få saken utredd och beslut i frågan fattat. Och vid det apostlamötet beslutar man, att hedningar inte måste omskäras och bli judar, varken före eller efter dopet.

Och det är precis detta Paulus syftar på, när han i Galaterbrevet talar om att de fick Anden genom att tro och inte genom att fullgöra lagen. Och i Romarbrevet när han talar om att vi blir rättfärdiggjorda genom tro och inte genom laggärningar. Det han säger är inte, att bara man tror, så är allt annat betydelselöst, såsom omvändelse och goda gärningar eller dop. Det han säger är, att hedningarna som bara tror i betydelsen att de inte också låter omskära sig och bli judar, blir rättfärdiggjorde och frälsta och inlemmade i kyrkan. Uttrycken fullgöra lagen och laggärningar som motsatser till tron, syftar alltså inte på omvändelse, dop och goda gärningar i allmänhet, utan på just de specifika handlingar man måste utföra för att bli jude, såsom bland annat omskärelsen.

Alltså handlar texten i Apg 10-11 inte om att Anden bekräftar tron som måste föregå dopet, utan den handlar om att Anden (och även Petrus syn) bekräftar att icke-judar kan inlemmas i församlingen, fast de inte först låtit omskära sig och blivit judar.

Alltså får Andens verk (inklusive syner och änglar) Petrus och de andra att påbörja en process där de förändrar sin skrifttolkning. Och det menar jag, att alla baptister också borde göra, när de ser att Gud bekräftar barndöpta som medlemmar i Hans församling genom historien.

Sedan vill jag bara kort säga till Samuel Svensson (webbdebatt Dagen 18/12), att Apg 19 inte handlar om omdop, eftersom Johannes Döparens dop inte var ett kristet dop. Det handlar inte om att de måste vara medvetna innan, utan om att de måste döpas i rätt namn. Det handlar inte om ett omvändelsedop, utan om att döpas in i Kristi död och uppståndelse. Efesierbrevet talar om ett dop, och det gör även all sund kristen tradition. Och jag är tacksam att jag slipper delta i samma kätterska röra som bland annat bogomiler och katharer - vill du skrämma bort mig från baptismen fullständigt, Samuel Svensson?!

Mikael Karlendal

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium
Foto: Natanael Johansson
TORPKONFERENSEN
Premium