Parallella spår i kyrkans arbete

Håkan Sandvik framför i sin debattartikel i Dagen den 21 februari kritik mot Svenska kyrkan och den brist på hjälp som når kristna i konflikternas Mellanöstern.

I en mening är kritiken rättmätig – i den situation som nu råder i Irak och Syrien kan ingen säga att det görs tillräckligt – varken för kristna eller för andra. Det betyder dock inte att Sandviks kritik om Svenska kyrkans bristande engagemang stämmer. Kristna och andra minoriteter utgör en viktig del av Mellanösterns historia. Vi ser det som avgörande att de också är en del av dess framtid.

I en komplex situation som den i dagens Syrien och Irak måste vi acceptera att det inte finns några enkla lösningar. Den akuta humanitära nöden är stor, liksom oron inför framtiden och den återuppbyggnad och återetablering som med all sannolikhet kommer att ta tid och bli svår.

Svenska kyrkans arbete bedrivs därför utefter flera parallella spår.

Att vara på plats är ett sätt att visa solidaritet och fördjupa relationer i en svår tid. Våra pastorala insatser, stöd till kyrkor och kyrkoledare i regionen, sker främst genom de ekumeniska nätverken Kyrkornas världsråd och Mellanösterns kristna råd (MECC).

Detta avfärdar Sandvik som ”indirekt stöd”, men faktum är att samordning är avgörande för att arbetet ska blir så fruktbart som möjligt.

Som en del av den världsvida kyrkan är det väsentligt att verka tillsammans med andra kyrkor i de ekumeniska nätverken. I januari i år besökte därför ärke­biskop Antje, tillsammans med en delegation från Kyrkornas världsråd som alla delar hennes oro för Mellanösterns folk, kristna i Irak.

Men också bilaterala möten äger rum regelbundet, även om dessa – på denna punkt har Sandvik rätt – behöver bli fler. Under de senaste åren har Svenska kyrkan med jämna mellanrum på plats i Irak träffat ledare för kyrkor i Mellanöstern. Så sent som i november i fjol gjorde ärkebiskopen ett besök hos den koptiske påven Tawadros i Egypten.

Det humanitära arbetet samordnas bland annat genom internationella och ekumeniska Action by Churches Together (ACT) och Lutherska världsförbundet.

På så sätt söker vi försäkra oss om att hjälpen når de mest utsatta, men det är också en väg att se till att vår specifika kompetens, det psykosociala stödet, kommer till nytta. Just nu bidrar Svenska kyrkan i det humanitära arbetet bland både intern- och externflyktingar i Jordanien, Syrien, Libanon och Irak.

Det internationella arbetet är ett uttryck för kyrkans gränsöverskridande uppdrag och en viktig del av arbetet i hela Svenska kyrkan. I stift och församlingar sker det i form av internationella grupper, vänförsamlingsarbete, studieresor, och förböner. I många församlingar har det globala blivit lokalt genom omfattande arbete med flyktingar och nyanlända.

Vi får därför inte begränsa det internationella arbetet till endast det som sker på kyrkoledar- eller nationell nivå, varken här hemma eller i Syrien och Irak.

Den nyligen publicerade skriften Mellanösterns kristna syftar, precis som Sandvik skriver, främst till att vara ett stöd för församlingar i mötet med kristna flyktingar och migranter från regionen. Genom dopet finns ett särskilt band kristna emellan och ökad kunskap om Mellanösterns kristna, de som nu finns här i Sverige och de som drabbas hårt i konflikternas Mellanöstern, ser vi som en viktig del i att stärka det bandet.

På samma tema har Svenska kyrkan bidragit till studien The Protection Needs of Minorities from Syria and Iraq (genomförd av Kyrkornas Världsråd och Norwegian Church Aid) – en viktig studie där både kyrkoledares och församlingsmedlemmar röster får höras.

Studien visar tydligt att säkerhet och möjlighet till försörjning är avgörande för att människor ska våga stanna, och våga återvända.

För, precis som Sandvik skriver, Mellanösterns kyrkor och kristna har en viktig roll att fylla som samhällsbärare i tider av kris och återuppbyggnad. I det arbetet är Svenska kyrkan aktivt med och bidrar – nu och i framtiden.

Eva Christina Nilsson, Mellan­östern­ansvarig, Svenska kyrkan
Jenny Sjögreen, ekumenikchef, Svenska kyrkan