Debatt

Roland Sennerstam: Sänk den övre abortgränsen

Abortfrågan har kommit upp igen i debatten efter att den legat färdigbehandlad i många år.

I den sena debatten i TV4 den 4 september fick Jimmy Åkesson en fråga om abortgränsen ska sänkas och han svarade ja på den frågan. Centerpartiets Annie Lööf gick igång ordentligt på det svaret. Hon menade att det var en kränkning både mot barnets och kvinnans rättigheter. Det slant nog iväg lite för fort där. Det är svårt att tala om att kränka rättigheter för barn, när det gäller abort, där ett foster inte har någon talan alls. Hon fortsatte med att säga att kvinnor över hela världen får lida för att de inte har rätt till sina egna kroppar och att aborträtten måste värjas.

Det är inget nytt att vi av och till haft en debatt om att sänka abortgränsen neråt på grund av att neonatologerna förbättrat möjligheterna att hjälpa för tidigt födda foster, som visar tydliga livstecken allt tidigare i en graviditet.

Tidigt när aborter började debatteras i Sverige myntades ordet om "kvinnas rätt till sin egen kropp". Därmed var den känsliga frågan om det växande fostret borta ur diskussionen. Vi hade kunnat vara mer ärliga och sagt att "kvinnan skulle ha ensamrätten till att välja abort". Då hade det genetiskt unika fostret behållit sin genetiska identitet.

Jag tror inte att det för kvinnan blir lättare med det gängse talesättet. Hon har redan vid aborten känt förändringar i sin kropp och påverkas av det. Det som händer är att vi glömmer att det är en smärtsam process att avsluta en graviditet. Det kan leda till att vi inte regelmässigt stöttar kvinnor som genomgår aborter.

Nu talas det om att vid sena aborter som sker runt den lagstadgade abortgränsen där ska inte längre medicinska insatser sättas in om fostret visar livstecken och barnläkare ska inte tillkallas. Detta bör väcka frågan om att sänka abortgränsen några veckor, i rena respekten för liv. Det handlar om att bestämma en brytpunkt mellan två genetiskt unika organismer. Som väl är kommer den här situationen inte att uppstå särskit ofta, men det hindrar inte att vi tar frågan på allvar.

Roland Sennerstam, barnläkare

Fler artiklar för dig