Rysslands kristna under press

Religionsfriheten sätts ur spel i Ryssland. Är Sovjetperiodens förtryck på väg tillbaka? Det undrar Nils-Erik Engström och Magnus Lindeman från Ljus i Öster.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Situationen för troende i Ryssland har radikalt förändrats. Deras möjligheter att verka har begränsats mycket kraftigt. Strafförelägganden kan utdömas i situationer som för oss i Sverige är helt oacceptabla och obegripliga. Religionsfriheten sätts ur spel. Våra förböner behövs.

Efter Sovjetunionens fall, i början av 1990-talet, fanns en väl fungerande religionsfrihet i Ryssland. Kyrkor fick stor frihet att verka. Men från 2002 och framåt har restriktioner börjat införas. Bilden av den ryska religionsfriheten har alltid varit svår att tyda. I Ryssland finns många olika religiösa minoriteter. Det är stora skillnader i hur lagar och regelverk följs i olika regioner. Alltid har någon grupp haft svårigheter med myndigheterna.

I våras kom förslag att ändra lagstiftningen med syfte att ”införa ytterligare åtgärder för att motverka terrorism och garantera den allmänna säkerheten”. Lagen inkluderar många paragrafer som gör det svårt eller nästan omöjligt för olika samfund och organisationer att verka och dela med sig av sin tro.

En hel del kritik framfördes, men Rysslands president Vladimir Putin skrev ändå under lagarna den 6 juli, som trädde i kraft 20 juli. Det är den hårdaste religionslagen sedan Chrusjtjovs tid vid makten på 1950-talet. Den drabbar främst de ryska evangeliska kyrkorna och alla deras internationella samarbetspartners. Situationen för församlingar och enskilda medlemmar i Ryssland har nu blivit mycket komplex.

Definitionen för missionsverksamhet är under den nya lagen verksamhet av en religiös förening, som syftar till att sprida information om sin tro och religiösa övertygelser bland personer som inte är medlemmar i denna förening”. Det innebär att du anses missionera om du på uppdrag av en religiös förening predikar, gör inbjudningar, ger bort litteratur och annat tryckt material, ljudinspelningar eller video.

Enligt lagen kan endast religiösa ledare bedriva mission. De måste dessutom ha skriftligt tillstånd och får i stort sett endast utöva sin verksamhet i församlingens egna lokaler. Att ha möten i privata lägenheter är exempelvis förbjudet.

Om man som privatperson pratar med någon om sin tro, är det inte formellt förbjudet enligt lag. Men om man bjuder in till en kyrka, distribuerar religiösa trycksaker eller media-material räknas aktiviteten till missionsverksamhet. I praktiken är det därför svårt att definiera den linje som skiljer personliga vittnesbörd från en persons arbete för en religiös förening.

Påföljder för brott mot missionsverksamhet i lagen kan exempelvis innebära böter för en kyrka/religiös organisation på upp till 140 000 kr. En rysk medborgare eller utlänning kan få böta upp till 7 000 kronor.

De första domarna för brott mot de nya lagarna har fallit. Exempelvis har en pastor från Ghana som bor i Ryssland bötfällts med 50 000 rubel (7 000 kronor). Enligt domstolen har pastor Ebenezer Tuah genomfört religiösa ceremonier, anordnat religiösa sammankomster och lagt ut information om sin tro på Internet i syfte att propagera. Han har även genomfört missionsverksamhet i staden Tver, utan tillstånd. Exempelvis har pastor Ebenezer anordnat dop i en pool och möten i en konferenslokal på ett sanatorium, skriver Forum 18.

Vi känner en stark oro för hur tillämpningen av den nya lagstiftningen kommer att ske. I praktiken är det en mycket kraftig inskränkning i religionsfriheten. Ett yttrande av fel person på fel plats kan ge mycket dryga böter. Att bötfällas för att man talar om sin tro, blir i praktiken förföljelse.

FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna säger att ”var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet” (artikel 18) och att ”var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet” (artikel 19). De här rättigheterna innefattar bland annat frihet att ”ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor”. De innefattar även frihet att ”söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser”.

Söndag 6 november är Internationell bönedag för den förföljda kyrkan. Vi uppmanar alla att ta del i bönedagen och särskilt lyfta fram situationen i Ryssland.

Fotnot: Den ryske advokaten Anatoly Pchelintsev, från ”The Slavic Centre for Law and Justice” i Moskva, besöker Sverige för en seminariekväll den 8 november, som Ljus i Öster och Dagen inbjuder till. Han kommer då att tala om de utmaningar för religionsfrihet som Ryssland nu står inför.

Magnus Lindeman, missionsföreståndare Ljus i öster

Nils-Erik Engström, styrelseordförande Ljus i öster

Säg din mening

Håller du med debattörerna?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.