Skolans ensidiga vetenskapssyn drabbar kristna elever

Resultaten i SKR:s enkät är anmärkningsvärda men inte förvånande. De återspeglar den ensidiga sekulära syn på vetenskap som råder i Sverige, skriver debattörerna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyligen publicerade Sveriges kristna råd enkätundersökningen ”Unga troende i samhället”, där kristna i åldrarna 13–25 år beskriver hur deras tro bemötts av omgivningen. Av de knappt 400 personer som svarat på enkätfrågorna angav 27 procent att de upplevt kränkningar från lärare, ofta med hänvisning till att religion och vetenskap inte är kompatibla.

Även om en majoritet bland lärarna utför ett professionellt arbete är det ändå anmärkningsvärt att en så hög andel av de svarande anser sig ha blivit nonchalant behandlade just av dem man normalt söker stöd hos vid kränkningar i skolan.

Läs mer Ny generation: Lärare vill ofta tysta ner elever som har en tro

 

Trots detta är resultaten i SKR:s enkät ändå inte helt förvånande. De återspeglar helt enkelt den sekulära syn på vetenskap som under flera hundra år vuxit fram i västvärlden, inte minst i Sverige. I dag är det vanligt att hävda att tro och vetenskap antingen ska hållas helt åtskilda eller rent av står i konflikt. Ett sådant synsätt är problematiskt och förstärks direkt eller indirekt av den vetenskapssyn som sedan länge råder vid universitet och högskolor, och som sedan förmedlas till skolor. Den bortser också från ett antal viktiga fakta:

För det första är modern vetenskap historiskt sett intimt sammanflätad med kristen tro. Den moderna vetenskapen föddes i Europa under medeltiden. Visserligen finns även rötter i flera antika kulturer, delvis vidareförmedlade via den muslimska världen. Men det var under medeltiden som vetenskapen lyftes till nya nivåer. Munkar och nunnor i de medeltida klostren utvecklade jordbrukstekniker, sjukhus och startade skolor för att upprätthålla läskunnigheten och för att översätta vetenskapliga antika arbeten från grekiska och arabiska till latin. Detta utgjorde basen för de första medeltida universiteten och för den vetenskap som utvecklades i en kristen miljö. Så småningom ledde detta till den vetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen. Denna var alltså inte främst en produkt av renässansen, utan snarare en naturlig vidareutveckling av medel­tidens vetenskapliga landvinningar.

För det andra är vetenskapshistoriker överens om att den kristna världsbilden hade stor betydelse för att modern vetenskap utvecklades. Tron på att universum skapats av en allsmäktig, allvetande och god Gud blev grunden för tanken att naturen är lagbunden och sammanhängande. Eftersom Gud enligt Bibeln skapat världen enligt sin rationella vilja, kunde den utforskas genom systematiska observationer och experiment, eftersom människan inte genom enbart förnuftet kan sluta sig till hur Gud skapade världen. Dessutom har Gud gett mänskligheten förvaltaruppdraget att råda över skapelsen. Vetenskapen hjälper oss att förstå hur vi ska utföra detta uppdrag, genom att ge kunskap om hur vi bör ta hand om naturen och förbättra människors livsvillkor. Eftersom den bibliska världsbilden på så många sätt motiverar till forskning är det knappast förvånande att en överväldigande majoritet bland ledande vetenskapsmän under 15- och 1600-talet hade en stark kristen tro, och att många framstående forskare även i dag delar samma syn. Tron har alltså inte hindrat dessa från att bedriva vetenskap: Deras religion framstår snarare som en stark motivationskälla.

För det tredje kan tro och vetenskap inte helt åtskiljas, eftersom all vetenskap bygger på någon form av tro. Även om det inte finns någon enhetlig definition av experimentell naturvetenskap, så förvärvas alltid ny kunskap i ett samspel mellan observationer, förklaringar och hypoteser. Dessa är alltid i någon mån trosbaserade, även om de delvis baseras på tidigare experiment och erfarenhet. Trosantaganden blir speciellt viktiga när vi inte kan återupprepa experimenten, exempelvis vid historisk och arkeologisk forskning, när vi ska förklara universums eller livets uppkomst, utveckling och mångfald.

Läs mer SKR talade om barns tro i möte med jämställdhetsminister

 

Sekulär vetenskap bygger också på ett trosantagande: Att endast naturliga förklaringar är tillräckliga. I de flesta forskningsprojekt fungerar visserligen denna metod bra. Men för forskning kring ursprungsfrågor är det extra viktigt med en tillräckligt vid syn på vetenskap, som även tillåter hypoteser inspirerade av övernaturliga händelser. Eftersom vetenskapen inte kan utesluta att Gud finns, måste man vara öppen för att Gud kan verka i världen, inte bara via de naturlagar som han skapat utan också genom att åsidosätta dessa och direkt gripa in i världen. Det ger upphov till falsifierbara hypoteser som mycket väl kan analyseras vetenskapligt.

Låt oss hoppas att en allsidigare inställning till vetenskap får fäste i vårt land, där samtliga förklaringsmodeller – inspirerade av kristna, sekulära eller andra världsbilder – får vara med och tävla på lika villkor. En sådan vidgad syn på forskning gynnar det sanningssökande som är vetenskapens huvuduppgift. Det är även en vetenskapssyn som värnar människors rätt att själva välja tro. SKR:s undersökning visar att religionsfriheten inte gagnas av den alltför snäva sekulära och materialistiska syn på vetenskap som sprids av alltför många lärare i den svenska skolan.

Ola Hössjer, professor i matematisk statistik

Sebastian Ibstedt, fil dr i biologi, läkare

Anna Sophia Bonde, präst Svenska kyrkan

Per Eriksson, professor i signalbehandling, före detta rektor för Lunds universitet Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Läs mer Lina Mattebo: Min tydliga tro gjorde att jag blev utsatt

Läs mer Minister ”mindre trygg” med hur lagen som ska skydda elever tillämpas

Läs mer om mobbning och kränkningar

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (65%)
  • Nej (32%)
  • Vet inte (3%)

37 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Coronakrisen
Roland Utbult och hans hustru Marie Nylén Utbult.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Privat
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Privat
Kyrkorna och coronakrisen
Coronakrisen