Stå upp för alla förföljda kristna

När vi ser etnisk rensning av kristna runt om i världen, för att de är just kristna, är det viktigt att kunna säga det. Så skriver europaparlamentariker Lars Adaktusson (KD).

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Under Europaparlamentets Strasbourg-session i april röstades en resolution om förföljelsen av kristna runt om i världen igenom, med anledning av terrorgruppen al-Shabaabs dödande av studenter i Kenya. Massakern på de kristna studenterna i Kenya i början av april är svårgripbar i sin groteskhet. 147 oskyldiga människor dödades efter att gärningsmännen sorterat ut kristna från muslimer. Överlevande berättar om hur gärningsmännen skrattade och tjoade under dådet.

Dådet är inte en isolerad företeelse. Vi möts nu nästan varje vecka av nya rapporter om dåd utförda av islamistiska terrorgrupper riktade mot kristna.

IS framfart i Syrien och norra Irak har berört en hel värld. Nineveslätten och området kring staden Qaraqosh i norra Irak, där majoriteten av landets kristna levt i närmare 2 000 år, är tömd på kristna då den nu kontrolleras av den sunnimuslimska terrororganisationen.

Förföljelsen av kristna är inte heller isolerad till extrema terrorangrepp. Systematisk diskriminering är vardag för många kristna runt om i världen. I 139 av världens länder förnekas sammanlagt 200 miljoner kristna den religionsfrihet som garanteras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. De allra flesta som förföljs som en följd av sin tro är kristna, en sanning som knappast avspeglas i det svenska debattklimatet.

Religionsfriheten är ingen sidofråga. Den hör hemma i kärnan av debatten om de mänskliga rättigheterna.

När vi ser etnisk rensning av kristna runt om i världen, för att de är just kristna, är det viktigt att kunna säga det. Vilka ord vi använder har betydelse. Jag har under min tid som europaparlamentariker häpnat över många kollegors motstånd mot klarspråk i frågan. Gång på gång försöker partierna till vänster agera för att ta bort alla hänvisningar till förföljelsen av kristna i resolutioner och texter.

Resolutionen om Kenya-massakern är ett talande exempel. Den socialdemokratiska partigruppen (S & D) drev först på för att förföljelsen av kristna inte skulle nämnas i rubriken. Lyckligtvis ville en majoritet av parlamentets ledamöter annorlunda. Men det är värt att notera att bland de svenska ledamöterna röstade S, MP och V mot att förföljda kristna skulle nämnas i resolutionsrubriken.

När brödtexten väl skulle antas gjorde den gröna gruppen, den socialdemokratiska gruppen och den liberala gruppen gemensam sak och drev igenom ett huvudförslag där varje referens till förföljelsen av kristna hade strukits.

Återigen landade dock parlamentet i ett klokt beslut och följde den kristdemokratiska gruppens mening i frågan. Men ånyo röstade, med undantag för Cecilia Wikström (FP), de svenska företrädarna för dessa partigrupper nästan undantagslöst mot förslag som berörde förtrycket av kristna. Den här gången alltså inte bara rödgröna partier utan också Centerpartiet.

Den här typen av resolutioner är opinionsyttringar. Men i en tid av tilltagande förtryck mot kristna spelar det roll vad en så pass tung församling som Europaparlamentet säger och tycker. Men det är smärtsamt att se att vi inte kan nå blocköverskridande enighet om vad som borde vara självklarheter.

Förföljelsen av kristna är för att citera Storbritanniens tidigare civilminister Sayeeda Warsi, en ”global kris som förpliktar till engagemang”. Inte på grund av att det är kristna som förföljs, inte trots att det är kristna som förföljs, utan för att det är medmänniskor som förföljs.

De svenska socialdemokraterna har inte förklarat sitt agerande i samband med Kenya-resolutionen eller tidigare liknande omröstningar. De företräder lojalt en partigrupp som till varje pris vill undvika att tala om förföljelsen av kristna. De kan inte tillåtas fortsätta flyga under radarn i de här frågorna.

/Lars Adaktusson, Europaparlamentariker (KD)

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Fysiska gudstjänster
Hasse Boström.
Foto: Josefin Casteryd
Foto: Josefin Casteryd
Pastorsenkäten 2020 - Så ser kyrkorna på att webbsända.
Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo