Debatt

Staffan Werme: En enda kristen flyktingsyn?

Sverigedemokraternas värderingar är väldigt problematiska, men Swärds och Grenholms argumentation är inte heller­ fläckfri. Det skriver Staffan Werme, Liberalerna.

Jag läser debatten mellan Stefan Swärd/Michael Grenholm och Julia Kronlid (Dagen 21 och 26 april) om rätten att kalla sig kristen, eller kanske mer rätt – att hävda att man lever som en kristen ska och förhåller sig rätt i frågan om migration.

I sin argumentation hävdar Swärd och Grenholm att politiken ska sträva mot helt öppna gränser. Eller som de skriver: ”Med denna bibliska moral i ryggen kan man inte motsätta sig migration från fattiga, krisdrabbade länder till rika, trygga länder.”

Deras inställning innebär de facto att inget modernt demokratiskt land någonsin följt den rätta migrationspolitiken. Inga politiska ledare i något västerländskt land har i modern tid haft rätten att kalla sig " bibliskt grundade kristna", eftersom samtliga länder både byggt välstånd och reglerat invandring.

Det är möjligt att det inte är författarnas avsikt att visa vad som kan göras utan vad som borde göras. Frågan är om det är en rimlig hållning. För någon gång måste också den kristna tron omsättas i praktisk politik. Och då visar sig de problematiska avvägningar som måste göras.

För: Vad får det kosta? Så fort frågan om pengar berörs, blir standardsvaret: Man kan inte mäta människors liv i pengar. Men det är det vi gör ändå. Ett exempel: FN:s budget för att hjälpa de mest sårbara flyktingarna i hela världen är kanske en tredjedel av kostnaderna för det svenska flyktingmottagandet. Och vårt bistånd minskas när fler kommer hit.

Det självklara svaret blir då att inte minska på biståndet. Men med den argumentation som Swärd och Grenholm använder måste även det konkretiseras. Hur mycket ska vi ta? Från vem? Får vi överhuvudtaget ha det bättre än någon annan?

Låt mig ta ett exempel:

Ska man som bibliskt grundad kristen välja att leva på den standard som den fattigaste i världen lever på? 2011 var Kongo-Kinshasa fattigast. Där levde man på 3 000 kronor per år. I Sverige hade vi en medelinkomst på 330 000 kronor. Är det rimligt att avstå 327 000 kronor om året för att följa Swärds och Grenholms tankar?

Eller ska vi kanske tillåta oss att ha det lika bra som världens genomsnitt? 2011 var medelinkomsten ungefär 70 000 kronor. Vår möjlighet att avstå landar här på 260 000 kronor per år. Är det mer rimligt kristet?

Vad betyder det i så fall för vårt samhälle? Hur stora delar av vår välfärd är vi villiga att montera ner? Skolan? Sjukvården? Äldreomsorgen?

Hur många kan hävda att de lever kristet? Hur många av oss ser nöden i världen, men fortsätter att leva ungefär som förut?­ Få kräver att välståndet ska monteras ner för att invandring och flyktinghjälp ska få mer.

Menar jag då att Sverige­demokraterna har rätt? Knappast. Men det finns två bekymmer med Swärds och Grenholms artiklar i förhållande­ till SD.

Det ena är att de definierar ut alla som väljer att kalla sig kristna, men inte lever enligt Swärds och Grenholms krav. Det är ­sällan konstruktivt att hävda att man själv äger sanningen och alla andra därmed har fel.

Det andra handlar faktiskt om volymer. Även Swärd och Grenholm svajar nämligen. Ibland­ skriver också de om ”generös­ flyktingpolitik”. Detta­ är ofta en omskrivning av en reglerad invandring med lägre krav för uppehållstillstånd. Men den är ändå reglerad.

I en sådan situation blir risken att debatten med SD hamnar i frågan om just volymer. Hur många är rätt? Vilka kostnader är acceptabla? Var man hjälper bäst – här eller där? Vård ställs mot flyktingar, äldreomsorg­ mot bistånd.

Det största problemet med SD:s politik är de värderingar den grundas på. Jag kan som liberal och kristen hamna på olika nivå i flyktingmottagande, jag kan hamna i olika sätt att betrakta frågan om vår välfärd ska delas med alla som kommer eller om klyftorna i samhället ska tillåtas öka, jag kan diskutera om det är bäst att hjälpa här eller där – med flyktingmottagande eller bistånd.

Men jag gör det utifrån min tro på människans oändliga och omätbara värde och värdighet. Oavsett vem hon är, varifrån hon kommer, vem hon tror på. Människan har inga gränser. Men världen har hittills inte fungerat utan.

Den synen delar inte SD. De vill skapa och upprätthålla gränser mellan människor. Deras syn, även på flyktingpolitiken, baseras på en annan människosyn än min. Det är där, i synen på människans värde och värdighet, i frågan om inte bara nationerna utan också människorna ska tvingas in inom gränser, som striden måste föras.

Och: Även i en så värderingstung fråga som den om flyktingar och bistånd, måste det finnas rum för dialog och pragmatism. Det är i vart fall en kristen politikers vardag, i mötet med dem som tycker annorlunda.

Staffan Werme­, före detta kommunalråd, Liberalerna

TV: Kristen aktivist och SD-topp i flyktingdebatt

Läs mer: Kristdemokrater mer flyktingkritiska

Läs mer: Bibliskt med generös flyktingpolitik

Läs mer: Julia Kronlid: Jag är stolt kristen sverigedemokrat

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar