Ställ inte välfärd mot flyktingarna

När jag läser Gunilla Gomérs debattinlägg blir jag ledsen och två ord ekar inom mig: rädsla och egoism (Dagen 1/9). Den värld vi lever i förändras ständigt och aldrig, aldrig blir den densamma igen. Så är det. Det är bara att inse att den nya tiden är här, hur skrämmande det än kan kännas emellanåt.

Så här ser det ut just nu: Det sker krig och hemskheter dagligen där oskyldiga människor får sina liv förstörda, om de ens överlever. Människor flyr för sina liv och önskar inget hellre än att leva i fred och frihet som du och jag har förmånen att få göra. Är det då inte rimligt att vi hjälper dem? Vad har jag för rätt att behålla Sveriges välfärd för mig själv bara för att jag hade turen att födas här?

Att pensionärer inte får sylt på pannkakan eller vård i hemmet i stället för att bo på ett ålderdomshem känns för mig som rena lyxproblem i jämförelse med nyhetsrapporteringar om krig, flykt och barn som dör av svält. Problemet gällande sylt och hemsjukvård ligger snarare hos dig och mig, att vi är så självupptagna att vi inte tar hand om våra äldre längre. De sitter i sin ensamhet för att du och jag "inte har tid" att ta hand om dem eftersom vi har "viktigare" saker för oss. Vad det är kan man fråga sig.

Det är dags att vakna! Livet är en gåva som vi ska använda på bästa sätt – inte till att d­ebattera om att sylten på våra äldres pannkakor är viktigare än människors chans att överleva och få leva i fred och frihet som du och jag. Slutligen: att jämföra en rövare som hånar Jesus rakt i ansiktet med en flykting som flyr för sitt liv är det sämsta jag hört.

Martina Lundqvist