Stanley Sjöberg: Viktigt att komma ihåg Sveriges kristna arv

Sveriges kristna idéarv ifrågasätts av ett radikalt materialistiskt tänkande som dominerar utbildning, kultur och forskning, skriver Stanley Sjöberg.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vårt land har omkring tio miljoner medborgare. Ungefär två procent är engagerade i någon kyrka eller utövar sin kristna tro privat. Ytterligare två procent är aktiva inom islam. Svenskarna är därmed ett av världens mest sekulariserade folk. Vi är stolta över vår demokrati, men också att vi har religionsfrihet. Den friheten utnyttjas framför allt av dem som har en kritisk hållning.

Religionsfriheten innebär att komiker, konstnärer, filmskapare och låtskrivare kan håna och förnedra troende kristna utan respekt. Angreppen riktar sig helst mot kristen tro, medan islam nämns med respekt och undfallenhet.

Ingen vill utmana en religion som med våld kan slå tillbaka mot kritiker.

Det finns också en intellektuellt baserad kristendomskritik som måste respekteras av troende kristna och besvaras med saklighet. Här behövs ärlig självrannsakan. Kristendomen kom till oss genom den katolske munken Ansgar med Jesus som förebild och själv tog avstånd från slaveri och våldsanvändning. I vår tid skulle han kunna jämföras med katolska ”pingstvänner” eftersom han vid flera tillfällen hade starka andliga upplevelser.

Vid ett tillfälle var Ansgar i bön i det kloster där han också hade sitt arbete som lärare. I Rimberts biografi ”Ansgars levnad” från 876 (nyutgiven år 1926) beskrivs ett möte med Jesus.

”Från hans ögon strålade gudomlig glans liksom en eldslåga. När Ansgar fick se honom, trodde han genast utan all tvekan. Att det var Herren Kristus. Han skyndade sig fram till honom och kastade sig för hans fötter. När han låg där på sitt ansikte, befallde denne honom att resa sig upp . När han så reste sig och i vördnad stor inför honom och inte förmådde se in i hans ansikte för den överväldigande glans som strålade fram ur hans ögon, tilltalade denne honom med mild röst och sade: ’Säg mig dina överträdelser, på det att du må bli rättfärdiggjord’. Då svarade Ansgar: ’Herre, varför behöver jag säga dig dem. Du känner allt och intet är dig fördolt’. Han svarade: Visserligen vet jag allt, men jag vill att människorna inför mig skall bekänna sina synder, på det att de må få förlåtelse.”

Ansgar talade då om för honom allt vad han hade gjort ändå från sin barndom. Då fick han till svar: ”Frukta inte, ty det är jag som utplånar alla dina överträdelser”. Efter de orden försvann den man som visat sig i synen. Styrkt av vissheten om syndernas förlåtelse, jublade han i översvallande glädje.

Vid ett senare tillfälle kom Ansgar i hänryckning och hans såg en klarhet som han beskrev av omätlig ljusstyrka, klarare än solens ljus, vilket utgick från himlen och kringstrålade honom. Och medan han undrade vad synen innebar hörde han på nytt den röst som tidigare hade talat till honom som nu upprepade orden ”din synd är dig förlåten”. Då svarade Ansgar: ”Herre, vad vill du att jag ska göra?”. Åter hördes Guds tilltal; ”Gå och förkunna Guds Ord för hedningarna”. Då förstod Ansgar att Gud hade kallat honom att predika för ”svearne”, svenskarna.

Sveriges kristna idéarv ifrågasätts i vår tid och det beskrivs som en ”sekularisering”, nämligen ett tilltagande av ett radikalt materialistiskt tänkande. Det dominerar utbildning, kultur och forskning. Problemet med kristendomens historia är att den svenska kyrkan länge hade Gamla testamentets krigsherrar som förebilder. Kors­tågen och senare statens makt över kyrkan, innebar att prästen och polisen verkade tillsammans för att förkväva religionsfriheten. När frikyrkorörelsen bröt fram fick Sverige samtidigt demokrati. Jämställdhet mellan kvinnor och män upprättades steg för steg. Allmän rösträtt infördes och en människosyn som mildrade synen på straff för lagöverträdelser. Dödsstraff upphörde.

Under 1900-talet var ändå frikyrkorörelsen dömande och småaktig i relation till privatmoral och trons tillämpning. Många som växte upp inom Pingströrelsen och bland baptister lämnade och blev motståndare till kristen tro.

I ett globalt perspektiv har det aldrig tidigare i historien varit så många som väljer kristen tro och den typ av andlighet som Ansgar kom till Sverige med på 800-talet.

Utmaningen i vår tid är de alternativ till kristen tro som blir allt tydligare. De tio budorden överges, det kristna försoningstänkandet förkvävs och sociala relationer urholkas som en följd av värdenihilismen, vilket skapar otrygghet i samhället.

Kristendomens ursprungliga värderingar utmanas i vår tid av islams fundamentalism, människors anspråk på makt, med risk för hotfull nationalism.

Vid två tillfällen under hösten diskuterar jag trons arv med en politiskt engagerad kusin. Hon och jag är barnbarn till både Socialdemokratins och Pingströrelsens pionjärer i början av 1900-talet. Vår gemensamma farfar var förman vid pappersbruket i Hallstavik och samtidigt den som grundade ortens första Pingstförsamling. Vi tror att en sund kristen värdegrund behövs för att möta framtiden. Det vill vi diskutera.

Stanley Sjöberg, pastor

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (92%)
  • Nej (4%)
  • Vet inte (4%)

96 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Dödshjälp
Anna Westerholm, Skolverket.
Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo
Susanne, Emmy och Elina Flenstet Waleij vill väcka samtalet om utseendehetsen de upplevt inom frikyrkan. ”Jag skulle önska att kyrkan fick vara en fristad där man fick vara sig själv”, säger mamman Susanne. 
Foto: Malin Aronsson
Foto: Malin Aronsson