Debatt

Stoppa människohandeln

Vem om inte Guds församling är bäst rustad att strida för befrielse där människohandeln är en daglig företeelse? Det skriver Andreas Henriksson och Linnea Åberg, regionledare för Evangeliska frikyrkan i Asien.

Nära 46 miljoner människor världen över lever i dag under slavliknande förhållanden. En entydig statistik saknas, men att det moderna slaveriet är ett problem av gigantiska mått är alla forskare överens om.

Människohandeln är en industri som årligen beräknas generera över 280 miljarder kronor vilket gör den till den tredje största illegala affärsverksamheten i världen – efter vapen- och drogindustrin.

Detta måste få ett slut och vi tror att den kristna församlingen har en viktig roll att spela i den kampen.

Spektakulära insatser som syftar till att befria människor från fångenskap är viktiga men förändrar inte förutsättningarna för människohandlarna. Nya offer kan rekryteras samma dag som de förra har blivit fria. Vi måste därför våga angripa roten till problemet.

Vi behöver arbeta långsiktigt och på en strukturell nivå. Ett sådant arbete kräver stor uthållighet och långsiktiga resurser. Evangeliska frikyrkan arbetar på ett flertal platser som kan beskrivas som epicentrum för den människohandel som pågår. Vi har genom våra sam- arbetsorganisationer lärt oss följande:

Vi behöver arbeta för att minska­ efterfrågan och utbudet.

För att få slut på människohandeln behöver vi komma åt efterfrågan. Så länge efterfrågan finns kvar flyttas bara utbudet till nästa marginaliserade område. Det kan till exempel handla om att förändra mansrollen, stärka kvinnors rättigheter, stärka rättsinstanser eller mobilisera gräsrötter. Det kan också handla om att förändra värderingar bland de tiotusentals svenska män som årligen reser österut för att köpa sex.

Vi behöver arbeta för att stärka minoritetsgruppers rättigheter.

Pojkar och flickor från minoritetsgrupper är de som är mest utsatta och drabbade av människohandeln. Många gånger saknar dessa grupper grundläggande rättigheter som leder till ett socialt utanförskap, diskriminering och brist på alternativ försörjning. Genom att arbeta för minoriteters, etniska såväl som religiösa, rättigheter minskar risken för att dessa ska falla offer för människohandeln.

Vi behöver arbeta med våra egna fördomar.

Det typiska offret för slaveriet inom sexhandeln är en kvinna, men sanningen är att 20 procent av offren är män och då ofta unga pojkar. Detta är en blind fläck i organisationers arbete mot människohandeln. Det visar även att vi behöver uppmärksamma och motverka våra egna fördomar för att se var de allra mest utsatta är och hur denna handel kan förhindras.

Vi behöver arbeta med förebyggande­ lokala insatser.

Evangeliska frikyrkan arbetar för att bygga lokal kapacitet och kunskap för att bryta människohandlarnas leveranskedja. Tillsammans med samarbetsorganisationer arbetar vi för att organisera civilsamhället för att upptäcka och anmäla brott, öka medvetenheten kring riskerna bland de som söker arbete utanför sin närmiljö, utbilda transportindustrin om kännetecken vid misstänkt handel osv.

I nästa vecka samlar EFK kristna organisationer och kyrkor från åtta länder i Asien för att lära, dela erfarenheter och tränas i arbetet mot människohandeln.

Vi tror att den kristna kyrkan inte bara har ett särskilt ”av-Gud-givet-ansvar” för de minsta i samhället. Den yttersta orsaken till handeln är syndens makt som tar sig uttryck i värderingar som möjliggör slaveriet. Vem om inte Guds församling är bäst rustad att strida för befrielse där människohandeln är en daglig företeelse?

Församlingarna har ett världsomspännande nätverk som kan agera på flera platser samtidigt. Den består av människor som finns på alla nivåer, platser och positioner i samhället, och församlingen finns kvar även efter att strålkastarljusen har släckts och offren fortsätter att utnyttjas i det fördolda.

Vi vill utmana församlingsrörelserna i Sverige att på allvar ta upp kampen mot exploateringen av människor. Be till Gud om förändring. Förändra värderingar och fördomar, agera lokalt i opinionsarbete och stötta systerkyrkor och organisationer i deras arbete. Det är vårt ansvar och vårt uppdrag som kyrka i den här tiden och i den här världen.

Andreas Henriksson, regionledare för Evangeliska frikyrkan i Asien

Linnea Åberg, regionledare för Evangeliska frikyrkan i Asien

Fler artiklar för dig