Debatt

Tar inte KD Säpos varningar på allvar?

Menar KD allvar med tal mot radikalisering borde de tänka sig för angående finansiering av civilsamhället, skriver Johan Westerholm.

1 av 2

Jakob Forssmed (KD), menar att neka civilsamhället ökade bidrag under coronakrisen vore att kasta ut barnet med badvattnet (Dagen 10/6). Som alltid är det lätt att vara både generös och kravlös när det är andras pengar det är frågan om. Skattebetalarnas pengar.

Åsikten att civilsamhället utgör en viktig resurs i den nationella kris som Sverige går igenom finns det sannolikt ett starkt stöd för bland allmänheten. Men det är inte samma sak som att det är ett problem att okontrollerat öppna regeringens kassakista för bidrag till civilsamhället vilket Kristdemokraternas förslag innebär i praktiken.

Säkerhetspolisen pekar på problematiken med den svaga regleringen av statsbidrag och kommunalt föreningsstöd i sin årsbok för 2019. De menar att det behöver ske ett arbete mot den institutionalisering som skett inom den våldsbejakande extremismen där radikalisering, rekrytering och finansieringen sker genom bolag, stiftelser och föreningar som omsätter hundratals miljoner kronor.

Ett sätt att minska tillväxten i extremistmiljöerna är att förhindra att organisationer som bidrar till radikalisering får ta del av offentliga medel. Det finns fler exempel de senaste åren där de föreningar som nu tjänar på regeringens hävning av självfinansieringgraden om 10 procent fungerat som finansiell och ideologisk inkubator åt radikala miljöer. Föreningar som har varit arena för bland annat insamling till al Qaida, där en dom mot en person som nyttjat civilsamhället som skydd föll i Högsta domstolen hösten 2019.

Demokrativillkorsutredningen lämnade den 17 juni 2019 förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Utredningen tog även fram en vägledning till stöd för handläggare på statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter i tillämpningen av demokrativillkoret. Demokratiutredningen, ledd av justitierådet Karin Almgren kom att lämna över 57 skarpa lagändringar och författningsförslag.

Kristdemokraterna borde ha krävt av regeringen att innan ens tanken föddes på extra finansiering av civilsamhället att Demokratiutredningen blir verklighet. Detta som ett absolut krav i stället för att förbehållslöst ösa in ytterligare 200 miljoner kronor i en sektor med svag insyn.

Om Kristdemokraterna vill bli tagna på allvar som ett seriöst alternativ att kunna ingå i en regering bör de visa samma omsorg om skattemedel och vad Säkerhetspolisen visat angående radikalisering som de annars visar det svenska civilsamhällets omättliga behov av spendera andras pengar.

Johan Westerholm, chefredaktör och ansvarig utgivare Ledarsidorna.se

Läs mer V och KD i ohelig allians riskerar att öka radikaliseringen

Fler artiklar för dig