Thomas Kazen: Respektera olika synsätt

THS ger studenterna tolkningsverktyg så att kristen tro kan fortsätta att vara relevant för nya generationer, skriver Thomas Kazen i sitt svar på kritiken från Nätverket för klassisk baptism.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Kära vänner i nätverket för klassisk baptism! Värmen dallrar, skogen brinner och det finns gott om viktiga frågor att engagera sig i. Då kommer mitt i sommarsemestern denna rallarsving mot THS, en storm i ett vattenglas, fast inget särskilt har hänt.

Kritikerna vet mycket lite om THS och kritiken är inte ny. En del av oss har försökt svara förut men upplever inte att kritikerna vill eller kan förstå vad vi säger. Lösryckta citat och yviga anklagelser används för grundlösa påståenden om att THS och ”starka krafter” i Equmeniakyrkan skulle vara skeptiska till kristen tro och att studenterna möter villoläror.

Kära vänner, sansa er lite! Låt oss sitta ner och reda ut vad som är åsiktsskillnader, missförstånd och polemik. Vi utbildar präster och pastorer för en värld som är komplicerad och mångfacetterad. Vi ger dem verktyg för att tolka Bibeln och samhället så att kristen tro kan fortsätta vara relevant för nya generationer. Vi gör detta i samverkan med flera kyrkor och samfund som själva tar ansvar för samfundsspecifika moment och pastoral formation. THS pådyvlar inte studenterna en viss hållning men ger dem förutsättningar att växa till i egna övertygelser, i samspel med sina kyrkors traditioner och teologier.

Era anklagelser skulle kräva dussintals sidor att besvara. Här ryms bara några korta kommentarer.

Vi har olika bibelsyn. För mig liksom för de flesta teologer och kristna i allmänhet har inte alla Bibelns texter samma relevans för alla människor i alla tider överallt. Men kritikerna rycker min text ur sitt sammanhang när de citerar: ”… den hebreiska Bibeln som är ganska mycket efterkonstruktion”. I sammanhanget talar jag om skriftprofeterna. Den gängse bild vi har av dem är delvis en efterkonstruktion. Kritikerna citerar mig på ett vilseledande sätt. Vad gäller bibelsyn så rymmer den kristna kyrkan en mångfald.

Läs mer: Bekymmersamma läror på THS

 

Att Jesus gudsrikesförkunnelse kom att ersättas med fokus på hans person så till den grad att det radikala innehållet föll i skuggan är ingen nyhet direkt och knappast kontroversiellt (se Matt 7:21). Många säger ”herre, herre” utan att bry sig om budskapet (etiken, ”Guds vilja”). Inte heller är det konstigt att synen på Jesus som gudomlig utvecklas med tiden, efter hans död och uppståndelse. Flera hundra års kristologiska strider handlar ju just om detta.

Hur många gånger har jag inte försökt förklara skillnaden mellan språk, historia och teologi? De tidigkristna börjar använda offerterminologi för att förklara meningen med Jesu död eftersom offer var välkända, meningsfulla och betydelsebärande i den antika kulturen. Offer används alltså som språklig metafor, trots att Jesus inte är ett lamm och inte offras av en präst på ett altare. Historiskt är Jesu död en romersk avrättning. Teologiskt tolkas meningen med Jesu död bland annat med offertermer och detta var möjligt och fungerade med hjälp av språklig metaforik.

När vi förlorar förmågan att tänka och tala i metaforer uppstår lätt problematiska försoningsläror. En av dem var Anselms som ligger bakom Camnerins och många andra teologers problematisering av kopplingen mellan våld och helighet. I den här kritiken följer Camnerin bara Waldenström i fotspåren och är därmed en klassisk missionsförbundare som söker en tolkning av Jesu död som inte gör Fadern till en grym feodalfurste. Man behöver inte hålla med om hennes lösningsförslag för att ha respekt för arbetet.

I mina försök att klargöra skillnaden mellan språk, historia och teologi spetsade jag en gång till det som kritikerna citerar: ”ingen menar att mannen Gud gjorde kvinnan Maria gravid med sin sperma”. Jag tror att vi alla är överens. Poängen var att detta är den bokstavliga betydelsen av ordet ”son”. Därför är talet om Jesus som ”Guds son” i ett eller annat avseende metaforiskt/symboliskt. På vilket sätt skulle detta vara problematiskt?

Läs mer: Rektorn: Nätverket saknar kunskap om vad THS lär ut

 

Kritikernas tolkning av min Jesusbild är överdriven och polemisk. Ett exempel: Jesus stred inte för mänskliga rättigheter – begreppet var inte uppfunnet då! Däremot har många baptister i modern tid kämpat för mänskliga rättigheter med direkt inspiration från Jesus, allt från Martin Luther King till Bo Forsberg i Diakonia. Heder åt dem! Är inte detta ett ”bibeltroget och Jesusförankrat lärjungaskap” som kritikerna efterlyser? Redskapen kan man få på THS.

Gudlös kristendom? Det är kritikernas formulering. Jag försökte föra dialog med somliga av dem i samband med workshopen om syfte och innehåll, men ingen av dem dök upp. I stället fortsätter de att demonisera ett viktigt samtal.

Frågan om olika religioner har samma gud men olika gudsbild, eller om de har olika gudar är delvis en definitionsfråga. Rent historiskt har de tre abrahamitiska religionerna uppfattat Gud som en och därmed samma även om man förstått Gud olika. Men den teologiska frågan har närmast ingenting att göra med flyktingfrågan. Självklart kan såväl kristna som muslimer och judar missuppfatta Gud så grovt att man missrepresenterar Gud totalt.

Läs mer: Pastorskandidater: Vi kan tänka själva

 

Och vad Wigorts Yngvesson menade med sitt hypotetiska svar om polyamorösa förhållanden i en 10 år gammal kvällstidningsdiskussion, som inte hade med kyrkan eller utbildningen att göra, vet jag inte, men jag har aldrig hört henne torgföra någon sådan åsikt på THS.

Kära vänner i nätverket för klassisk baptism! Jag tycker ni målar fan på väggen. Själv försöker jag predika Kristus. Kan ni inte, för er egen och era medmänniskors skull, sluta med detta okristliga hackande på oliktänkande, på THS och på Equmeniakyrkan? Det leder ju ingen vart. Jag förstår att ni är bittra och frustrerade, men sök i stället upp oss och låt oss samtala öga mot öga. Vi kommer inte att bli överens men vi måste lära oss förstå och respektera olikheter, för de har alltid funnits i den kristna kyrkan och kommer alltid att finnas.

 

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (53%)
  • Nej (42%)
  • Vet inte (5%)

440 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.