Thomas Lagö: Det går att få bra ljudkvalitet i kyrkan

Öva innan gudstjänsten, lär ut rätt mikrofonteknik, lyssna på dem med hörselnedsättning och prioritera ljudkvalitet framför ljudnivå, skriver Thomas Lagö.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Innan sommaren pågick en debatt i Dagen om ljudet i kyrkan. Det är viktigt att komma ihåg att såväl ljudkvalitet som ljudnivåer påverkar hur vi upplever gudstjänsten.

För höga ljudnivåer kan skada hörseln, vilket ofta ger ett livslångt lidande med utanförskap, ljudkänslighet och även Tinnitus som följd. Besökare i kyrkan ska inte riskera att få sin hörsel förstörd. Detta ska inte ske någonstans, men framför allt inte i kyrkan där vi ska bry oss om våra medmänniskor.

Det finns ofta en ”glömska” kring kravet på att ljudnivåerna ska vara 5 dB lägre om det inte finns en åldersgräns på 13 år. Dessutom ska ljudet mätas i den punkt i lokalen som har högst ljudnivå, och där personer kan befinna sig. Det går oftast att enkelt räkna ut hur många dB:s skillnad det är mellan mixerbord och den ”högsta ljudnivån i rummet” så att ljudnivåmätaren kan justeras nedåt.

Läs också: Läsare vittnar om tinnitus efter lovsången i gudstjänsten

 

Om målet är att skapa ljudkvalitet och inte ljudnivå, kommer inte de lägre ljudnivåerna att bli begränsande. Det går att spela 10–20 dB lägre med bra ljudkvalitet och mikrofonteknik. Detta har visats i olika projekt. Då sparas även 90–99 procent av den energi som behövs för att producera ljudet, vilket är en miljömässig fördel.

Öva innan gudstjänsten! Att vara nervös inför ett uppträdande är ganska vanligt. En mikrofon i handen ökar oftast denna nervositet. Genom att öva med mikrofoner minskas denna nervositet och mikrofonen blir inte en begränsning utan en viktig del av aktiviteten. Under övningarna är det också lättare att lära ut en korrekt mikrofonteknik, som sedan gör stor skillnad på ljudkvaliteten.

Mikrofoner är som lampor och de kan vara ”spotlights” eller ”rundlysande”. Ljuset ska ”sättas” (ljudet, alltså) och då kan inte mikrofonerna peka i taket eller mot en monitorhögtalare. Hade det varit ”lampor” hade det varit uppenbart att det var fel.

Genom ett bra samarbete mellan körledare, pastorer/präster, aktörer samt ljudansvariga kan dessa fel och brister rättas till under övningen. När gudstjänsten har startat blir det dock ett störande moment. Alltså: öva alltid med mikrofoner tillsammans med körledare, pastorer/präster samt andra aktörer så att de får en grundläggande träning i mikrofonteknik under övningarna. Det gör stor skillnad!

Kunskapen om hur vi ”upplever ljud” är viktigare än dB (ljudnivå). Med rätt kunskap kan ljudnivåerna minskas och även personer med en hörselnedsättning kan vara inkluderade. I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver, (BFS 2013:14). Uppkomst och spridning av störande ljud ska begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. Det innebär att bakgrundsljud ska hållas låga och störande ljud från fläktar och/eller annan utrustning måste minimeras. Det innefattar även ”cocktaileffekten”, som ställer krav på takdämpning i utrymmen avsedda för till exempel fika eller samkväm.

Läs också: Daniel Fält: Ljud man ogillar upplevs som starkare
 

Enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, som undertecknades av regeringen den 30 mars 2007, gäller nedanstående. I Sverige trädde den i kraft den 14 januari 2009. Denna måste också beaktas.

Denna konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga delaktighet i samhället på lika villkor som andra.

Det är alltså viktigt att lokalerna utformas så att detta beaktas, på samma nivå som att handikappstoaletter och dylika utrymmen finns och fungerar. Teleslingan måste finnas och ska användas korrekt, vilket kräver att mikrofonerna används. Att inte höra innebär ofta ett utanförskap och en svårighet att ta del av budskapet som förmedlas. Lyssna gärna på de som har en hörselnedsättning och försök att göra allt som går för att de ska höra bättre.

Ett bra samarbete där övningar inkluderar mikrofon- och ljudteknik medför mycket bättre ljudkvalitet. Genom att prioritera ljudkvalitet före ljudnivå ställs även krav på ljudanläggning och lokal, men den ”stora elefanten” är oftast att aktörerna inte använder den ljudanläggning som finns på ett korrekt sätt. Låt övningarna bli en plattform för denna förbättring!

Thomas Lagö, ljud- och vibrationsexpert (akustik)

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Nyheter
Debatt