Trump är inte evangelikal

Relationen med Lausannerörelsen och Evangeliska världsalliansen bör tydliggöra evangelikal identitet, inte USA-debatten, skriver Göran Janzon.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Inom Evangeliska Frikyrkan (EFK) pågår en översyn av ett dokument om dess tro och självförståelse. Där har bland annat begreppet evangelikal tagits upp till diskussion. Ordet har historiskt och internationellt länge använts om en kristendomstolkning som har rötter i de evangeliska väckelserörelserna från 1700-talet och framåt. Kyrkohistorikern Bebbington anger som dess kännetecken Kristi försoning som den kristna trons kärna, vikten av personlig omvändelse och ett helgat liv som också tar sig uttryck i evangelisation och social omsorg, samt Bibeln som Guds ord och yttersta auktoritet för tro och liv.

I en sådan diskussion är det viktigt med ett långt perspektiv. Ordet evangelikal började användas i Sverige för femtio år sedan, ofta med anknytning till Lausannedeklarationen 1974 eller för att markera samhörighet med det internationella sammanhanget. När vi på 1970-talet vid Örebro Missionsskola sökte positionera oss teologiskt anknöt vi till detta begrepp och dess användning främst i England och i Syd. Den bibelsynen och teologin kombinerade djup respekt för Bibeln som Guds ord med akademisk öppenhet för teologisk reflektion och tolkningsfrågor, i ett gudsrikes- och missionsperspektiv. Vid samgåendet 1997 valde EFK att använda evangelikal som ett av de fyra nyckelord som sammantaget beskriver dess teologiska profil.

Läs mer | Linalie Newman, EFK: Begreppet evangelikal behöver förtydligas

 

Jag är inte främmande för att ord och begrepp kan behöva förändras över tid. Men som jag ser det bör en eventuell förändring snarare motiveras inifrån än utifrån. EFK har en evangelikal profil enligt Bebbingtons definition och enligt den egna förståelsen. Då är det knappast motiverat att byta ut termen på grund av yttre faktorer.

Beteckningar på gruppers identitet kan förstås bli obekväma för deras anhängare eller företrädare när bärare av denna identitet hamnar i skandaler eller torgför för dem främmande uppfattningar. Genom media sprids då ofta en negativ bild av hela denna grupp. I kristna sammanhang finns flera exempel i relation till katolik, frikyrklig, baptist, pingstvän, karismatiker och nu även evangelikal. Ett aktuellt fall gäller grupper i USA som står för ett urval religiösa värderingar som kopplas samman med en nationalistisk eller extrem ideologisk-konservativ agenda. Det känns för många besvärande när dessa beskrivs som evangelikala kristna, även om det ibland bara finns en svag sådan koppling. Men om vi i sådana fall ska ändra våra identitetsmarkörer, hur många gånger över tid kommer vi då att behöva ändra dem? Det riktiga är snarare att uttrycka sorg och avståndstagande men i övrigt med självförtroende förklara innebörden i självförståelsen.

Läs mer | EFK kan komma skrota begreppet evangelikal

Dessutom är det verkligen tveksamt hur styrda vi ska vara av medias ofta förenklade vinklingar. President Trump är inte evangelikal i någon vedertagen mening. Och många i hans väljarbas som media beskriver som evangeIikala är det knappast heller. National Association of Evangelicals har diplomatiskt men tydligt markerat distans till Trumps agenda. Men många amerikanska evangelikala kristna stöder av tradition det republikanska partiet och en del av dem stöder nu också denna agenda som delvis formats för att få deras stöd.

Ett annat kriterium är att en eventuell förändring bör ta hänsyn till de relationer man står i. EFK vill vara en del av det sammanhang som nu internationellt tar sig uttryck i Lausannerörelsen och i Evangeliska världsalliansen. Där fanns tidigare en västerländsk dominans men nu ökar inflytandet från stora och dynamiska kyrkor i Syd och deras teologer och ledare alltmer.

Det innebär att innehållet i begreppet evangelikal fördjupas, breddas och får nya betoningar. Det räcker att läsa Kapstadenöverenskommelsen från 2010 för att se detta. Vi bör låta relationen med egna partners i Syd och hela detta globala sammanhang tydliggöra vår identitet mer än att låta våra begrepp påverkas av den aktuella situationen i USA.

Läs mer | Evangelisk och evangelikal – det är skillnaden

 

Till sist ett ord om Joakim Hagerius förslag till EFK i en ledare i Dagen (19 juni) att byta evangelikal mot evangelisk, som i namnet. När det gäller ett namn är det viktigt att det är begripligt så brett som möjligt. Därför valdes den bredare termen evangelisk. Tillsammans med begreppet frikyrkan ringar det in vad det rör sig om någorlunda bra.

Men termen och dess innebörd täcker inte in den teologiska profilen tillräckligt precist. Den vedertagna definitionen av evangelikal ger däremot ett svar på frågan om teologisk grundsyn. Och innehållet går att beskriva även i en situation där begreppet inte kommunicerar det direkt.

Läs mer | Joakim Hagerius: Ta bort ordet evangelikal, EFK

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (82%)
  • Nej (10%)
  • Vet inte (8%)

165 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Debatt Helena Erkenborn.
Premium Foto: Baz Ratner/TT
Foto: Baz Ratner/TT