Debatt

Ungas psykiska hälsa måste få kosta pengar

Den psykiska ohälsan bland ung­domar förblir en av vår tids största utmaningar. Det skriver Hugo Fiévet från Kristdemokratiska Ungdomsförbundet.

Den psykiska ohälsan bland ungdomar fortsätter att vara ett mycket omfattande problem. Tyvärr fortsätter utvecklingen att peka i fel riktning. Andelen unga som uppger sig lida av psykiska besvär har på trettio år ökat från en tiondel till en femtedel. Medan den psykiska ohälsan bland äldre tydligt sjunkit gäller det motsatta för gruppen yngre.

Utskrivningen av anti­depressiva mediciner har likaså ökat med en tredjedel under 2000-talets början. Dessa siffror är mycket nedslående men genom en proaktiv politik och bättre villkor för civilsamhället och familjer kan situationen förbättras.

Någon politisk quick-fix på problemet med psykisk ohälsa existerar givetvis inte. En delförklaring är arbetsmarknaden och bostadsmarknaden som blivit kärvare, speciellt för unga. En proaktiv politik för att minska den psykiska ohälsan kommer därför behöva inkludera även en arbetsmarknad som är bättre på att ge jobb till unga och att skapa bostäder som även unga kan köpa eller hyra.

Den psykiska hälsan behöver dock prioriteras upp även inom hälsoområdet.

Alliansen gjorde en mycket omfattande satsning under sin tid vid makten, och regeringen har valt att fortsätta detta om än i mindre skala. Detta är välkommet men långt mer går att göra.

Det stöd som når längst kommer från familjer och det civila samhället men det offentliga måste hitta metoder att underlätta för dessa. Jourtelefoner har till exempel ökat dramatiskt, att underlätta för sådana genom förbättrade skatteregler är därför en rimlig metod.

Grundskolor, gymnasium och högskolor har likaså en mycket viktig uppgift. Antalet skolkuratorer per elev är fortfarande mycket lågt på många skolor och fördelningen en kurator per tusen elever är inte ovanligt. Skolkuratorernas uppdrag bör dessutom professionaliseras. Kuratorerna bör verka under snarlika förutsättningar som vanliga psykologer, och till exempel ha samma regler för sekretess.

Uppdragen hos universitets­psykiatrin bör likaså bredda­s. Det i dag smala fokuset på ”studie­relaterade” problem, gör att många studenter inte får tillgång till den hjälp som skulle kunna vara riktad till dem alla. En breddad tillgänglighet är därför nödvändigt för att hjälpen ska nå fler.

Landstingen står likaså inför stora utmaningar vad gäller ungdomars själsliga hälsa. Köerna i sjukvården har generellt kortas genom kömiljarden, men en liknande satsning borde göras mot psykiatrin specifikt. Sjukvården i Sverige håller i allmänhet mycket god kvalitet. Problemen finns snarast mellan sjukvården och andra instanser; vårdskedjor som inte fungerar optimalt och problem att nå fram till verksamheten. Även långa väntetider skapar problem.

Många ungdomar med grava problem väljer att helt enkelt inte söka hjälp. Rutinerna för uppföljningen bör dessutom förbättras så att människor inte faller mellan stolarna. En rimlig ansats är att ingen som söker psykiatrisk hjälp för exempelvis självmordstankar skickas hem utan en psykbedömning inbokad till dagen efter.

Alla dessa reformer kräver pengar. En satsning på att förbättra den psykiska ohälsan bland speciellt unga är dock värt priset. Dels för att den mänskliga värdigheten kräver det, dels för att samhället annars går miste om stora resurser; både socialt och ekonomiskt. Att problemet borde gå att lösa visar en statistisk paradox.

I undersökningar som World Values Survey gjort uppger svenska ungdomar att de överlag ser positivt på sin egen framtid samtidigt som de ser mer negativt på samhällets framtid som helhet. Negativiteten kring samhället i stort tillåts alltså för många spilla över på privatlivet. Att bryta denna spiral är en viktig uppgift. Med en aktiv bostads- och arbetsmarknadspolitik kan en viktig pusselbit läggas. Samtidigt behöver frågan om psykisk ohälsa bland unga prioriteras än mer som en sjukvårdsfråga.

Den psykiska ohälsan bland ungdomar förblir en av vår tids största utmaningar men med ett medvetet politiskt arbete kan situationen för många förbättras.

Hugo Fiévet, 2:e vice ordförandeKristdemokratiska Ungdomsförbundet

Fler artiklar för dig